I dag ringde jag till slut hem till Lars Angshed för att få veta varför han inte längre svarar i telefon och fick tala med hans fru. Beskedet jag fick var det jag fruktade. Sjukdomen, som Lars kämpat med i flera år, hade tagit hans liv. I dag hade han begravts och hans aska kommer att spridas i minneslunden på Sankta Birgittas kapell i Skövde.
Det var ett tungt besked. Lars var inte bara en välvillig köpare av alla böcker som jag brukar släpa ned till antikvariatet i Tidan utanför Mariestad, med åren blev han också en god vän. Att han skulle drabbas av en svårartat hjärntumör var en olycka som inga operationer och mediciner till slut kunde göra något åt.
Så snart jag var där så pratade vi bort en god stund. Själva bokförsäljningen kom alltid i andra hand. Vi hjälptes åt att bära in kassarna, jag gick igenom hyllorna med den litteratur som jag sökte och sedan pratade vi på. Ibland bjöd Lars på fika men oftast så höll vi oss ute bland bokhyllorna i den ombyggda Konsumbutiken där kundvagnarna numera används till att köra böcker istället för mjölk och flingor.
Det blir tomt utan Lars. Men verksamheten ser ut att finnas kvar eftersom det finns spekulanter. Lars själv lämnade en fru och son efter sig när han somnade in den 1 januari i år, bara 62 år gammal. Bilden ovan är den sista jag tog av honom utanför Böckernas hus den 3 augusti förra året.
I förmiddags tog jag bilen till Semic för att prata bokprojekt med Måns Gahrton och Andreas Nyberg, chefen och min redaktör. Som brukligt gick vi på sushirestaurangen på andra sidan spåret och lät oss väl smaka medan vi diskuterade den pågående boken och nästa års projekt. Det blev ett bra samtal som jag tror kan leda till en hel del fina saker även för UFO-Sverige vad det lider.
Det bokprojekt som jag nu arbetar med handlar om märkliga sammanträffanden, slumpen och annat som är lite knepigt i den branschen Så om ni har några egna berättelser hör gärna av er. I dag ringde jag och bokade en intervju med en professor i matematik för att få en duvning i detta spännande ämne.
Har också pratat med New Road Media som är produktionsbolaget som spelar in en ny ufodokumentärserie åt Discovery Channel i dag. Så nu är det spikat att jag flyger över till Toronto för att spela in den 18 februari och tillbaka den 19 februari. Hinner väl inte ens få jetlag! Ämnet är ju spökraketerna och det kommer att röra sig om ett 15 minuter långt inslag allt som allt.
Hemma har jag lyckats gå igenom en stor hög papper, läst och sorterat och svarat på några brev. Och så fick vi vår nya soptunna, en brun, där vi ska sortera ned matrester och annat biologiskt avfall. Slut med komposten alltså och allt är råttans fel. Hoppas att den svälter ihjäl nu! Vi får väl se, fällan med giftet är i alla fall översnöad sedan länge. En sak är säker när det gäller den nya tunnan, inge bitar från Annelis patentgoda köttfärslimpa från kvällsmaten kommer att hamna där.
Satt en stund i soffan och läste medan Anneli hade på Guldbaggegalan. Så otroligt pinsamma tal. Man fattar inte att folk i filmbranschen inte kan uttrycka sig på ren och rak svenska. En av få som var värd att lyssna på var Hans Alfredson som struntade i alla tidsscheman och bara pratade på innan han avslutade med en sång. Kul! Men vem i hela Sverige lyckades stava hans efternamn fel på skylten! Babben var i alla fall rolig liksom Robert Gustafsson.
Lars den 4 juli 2009.
Lars den 30 oktober 2010.