Dagen började med att jag satt och väntade på att ett filmteam från Discovery Channel skulle komma hit och intervjua mig för en ny serie ”The Unexplained files”. Vilket jag räknade med skulle ta halva dagen eller mer. Och så blev det.

Men under tiden jag väntade på dem har jag också hunnit börja med deklarationen och pratat med en reporter från Piteå-Tidningen som ringde mig härom dagen också. Nu hade hon fler frågor och jag satte mig också och plitade ihop en faktaruta om Norrbottensfall åt henne.

Stackars Niklas har cyklat omkull och ligger blåslagen i sängen och slickar sina sår. Jackan och skjortan mår inte så bra de heller men grabben ska nog läka ihop trots ordentliga sår på höften och handen. Markus har stuckit iväg för att äta lunch med kamrater eftersom hans golftävling i morse snöade in!

För det snöade faktiskt i morse men lagom till Discovery kom så var det soligt och snöfritt igen, vilket är skönt. Kändes onödig. Gullvivorna utanför fönstret ser fortfarande lite chockade ut.

Medan jag väntade på Discoveryteamet skrev jag också lite på min bibliografi över böcker på svenska som tar upp ufofrågan. 493 böcker och häften som gör detta i faktaboksform har jag nu fått ihop. Det tar sig. Kanske dags att ge ut den när jag passerar 500? Skrev också en recension på en bok till Bibliotekstjänst vilket var skönt att bli av med.

Men sedan kom teamet i stor van och med en ufoobservatör som sett en märklig sak på Gotland med sig. Tillsammans gick vi ut i skogen intill huset där Jörgen, som mannen som gjort observationen heter, fick berätta för mig vad som hade hänt den där dagen för två år sedan då han gjorde sin observation.

Jag agerade alltså undersökare och Jörgen det vittne han var.

Det mesta i den här branschen (dokumentärfilmbranschen alltså) går ut på att göra en massa omtagningar på olika sätt och med olika kameror vilket vi också gjorde. Vi gick hit och dit, pratade ur olika vinklar och till slut var alla nöjda och Jörgen kunde kasta sig i en taxi för att åka hem nästan två timmar försenad – till en väntande barnvakt.

Nu har vi alltså filmat en del. Regissören Andy Robbins, assistenten och biträdande producenten Olivia Isaacs, ljudteknikern Rhys Summers och kameramannen Andrew Muggleton på bilden ovan. Det blev rätt kallt efter tre timmar i skogen. Lite bättre då när vi kom in i värmen här hemma och filmade intervjun med mig i köket.

Det blev ytterligare tre timmars filmande här inne sedan vi lämnat skogen men jag tror att regissören var nöjd eftersom han sa ”amazing” två gånger och sedan konstaterade att jag hade besvarat alla hans frågor innan han ens hann ställa dem.

Det fall jag berättade om var en svensk pilot som jagade ett ufo i Östersjön sommaren 1977. Det blir första gången jag berättar om det i detalj i teve. Fallet kommer också att vara med i min nya bok i höst – en bok jag inte hann göra något åt i dag. Teamet jobbade verkligt proffsigt och jag tror att det blir ett bra program av det hela.

Strax efter 21 så hade de plockat med sig alla sina saker (och det var många) och packat sig in i bilen för att åka in till stan där de bor på hotellet. Jag kunde äntligen fixa lite mat och ta en öl och slå mig ned framför teven med Niklas för att titta på ”Rosemary’s baby”, en Polanskiklassiker från 1968. Rätt okej fortfarande. Otrevlig är nog rätt ord.

I morgon drar jag till Malmö och håller föredrag.

Här filmas jag och Jörgen av Discoveryteamet.

Och här intervjuas jag hemma i köket.

Så här började dagen…