Fick krångla mig upp redan vid 07 för att vara säker på att vara på plats före 09 inne på Radiohuset nu på morgonen. Där mötte Emelie Rosenqvist (som är radioproducent) upp redan vid vakten och sedan gick vi in till SR Dramas studio som ligger bara tjugo meter längre bort. Emelie låg bakom ufopodden som blev en sådan framgång i Sveriges Radio.

Inne i studion väntade ljudteknikern Lena Samuelsson och snart kom också regissören Laura Wihlborg och en praktikant vid namn Astrid Mohlin som hjälpte mig att ta de bilder som ni ser här. De bilder där jag är med har hon knäppt – tack för det, Astrid!

Jag var bokad i tre timmar mellan 9 och 12 men det räckte med drygt 90 minuter för att spela in det jag skulle tala in. Inte för att det gick särskilt lätt eller perfekt, vi gjorde många omtagningar. Resten av tiden pratade vi om projektet och jag hann också bli intervjuad på film av Pontus Bergman som arbetar med sociala medier för SR Drama.

Utan att gå in på detaljer – detta är lite halvhemligt ännu så länge – så kan jag skriva att det jag gjorde var att spela rollen som den amerikanske astronomen och ufologen Allen Hynek (1910–1986) och att det hela har med ufopodden att göra. Någon skådis är jag ju inte men som tur var visste regissören Laura vad hon ville ha ut av det hela. Så större delen av tiden satt hon mitt emot mig, strax utanför mitt lilla bås (bilden ovan), och såg till så att det jag gjorde blev så bra som möjligt. Ibland skulle det gå långsamt, andra gånger lite fortare.

Min lilla roll är en del av något större och det kändes lite märkligt att låtsas vara inne i detta sammanhang trots att det bara var min del som bandades. Men Laura såg till at vi dels gjorde tagningar som slaviskt följde manus men också att jag fick svara mera fritt med manus som vägledning. Roligt och utmanande.

Jag fick också äran att spela in en ljudeffekt där Hynek skulle gå fram till ett arkivskåp för att leta dokument. Som ni kan se på bilden nedan fixade ljudteknikern Lena till ett par skåp som jag fick dra lådor ut och in och sedan prassla med lite papper.

När allt var klart var klockan 11.30 och jag styrde stegen mot bilen men stoppade omedelbart vid ”Skafferiet” som är Sveriges Radios restaurang eftersom jag såg att de serverade ärtsoppa och pannkakor. Och det var det flera år sedan jag åt senast! Ett bra stopp, tveklöst.

På vägen hem blev det ett stopp också på Erikshjälpen där det kryllade av folk denna soliga torsdags. Och jag gjorde ett fynd i en bok om rymdfärjan Challenger för 35 kronor. Sedan åkte jag hem på riktigt.

Under kvällen har jag jobbat vidare med mitt föredrag för Mariestads Astronomiska Klubb den 5 februari men också skrivit på nya boken. Har kommit upp i omkring 51.000 tecken så här långt. När Anneli kom hem hjälpte jag henne med att laga mat och tro det heller inte – vi griljerade vår andra julskinka och åt skivor från den med båtpotatis och Brantevikssill plus en öl.

Satte mig i soffan med Anneli (som tittade på en polisserie) och fixade med frimärkena jag fick av Carl-Anton senast så när de genomgångna och insorterade. Och så skrev jag ett utkast till välkomstbrev till nya medlemmar som ska komplettera det som Carl-Anton brukar skicka ut tillsammans med medlemskorten. Detta ska fungera som en möjlig inkörsport till arbete inom föreningen och skickas ut tillsammans med den enkät som Carl-Anton redan har gjort klar.

I dag fick jag artikeln från Johan Ekfeldt för genomläsning och den var alldeles utmärkt. Snyggt jobbat, skrev jag till honom. Nu får vi se när den kommer i tryck, det lär väl ta några veckor. Ingen braskande nyhetsartikel precis.

Och när Anneli gått och lagt sig ägnade jag tre timmar åt arkivsanering. Alltså att sätta in papper i pärmar så att jag dels får lite bättre plats på skrivbord och golv och dels ökar sannolikheten att hitta det jag söker när jag väl söker det.

Mejlade också några kompletterande frågor till Luis Elizondo. Men vid 01.30 satte jag punkt.

Undertecknad i inspelningsbåset med Emelie Rosenqvist och Laura Wihlborg bakom mig.

Lena Samuelsson arrangerar en mikrofon och några skåp som ska komma att föreställa ett arkiv under vår inspelning.

Lena vid mixerbordet.

Och den goda lunchen på SR.

Julskinka nummer 2. Det är aldrig för sent!