Ledig dag är inte allt ledig dag. Men jag sov i alla fall ut till 10 vilket är skönt efter ett intensivt femdagarspass då jag har varit 52,5 timmar på jobbet, en stor del av tiden väldigt fokuserad. Så sju timmars sömn är ett bra slut.

Men eftersom det blev väldigt mycket Brexit i går och dessutom tid till att tacka av Erik som ju slutade så var det ett jobb jag inte hann skriva ut och fick göra klart nu på förmiddagen.

Det handlade om ett mycket ovanligt objekt som ska visas på Antikrundan i teve i morgon. Mannen som äger föremålet berättade för mig om hur han gjort sitt bästa för att kunna hitta bevis för det han tror att det är – krigarkungen Karl XII:s blodiga skjorta.

Jag skrev och mejlade texten till honom och sedan pratade vi om några partier i texten innan jag mejlade den till DN.se som publicerade den.

Efter lunch framför ”Seinfeld” i form av rester från en korv stroganoff som jag piffade upp med två falkorvmackor med senap och ketchup och stekta ägg gav jag mig på att jobba några timmar med att leta och göra iordning bilder som ska vara med i DN:s webbteveserie ”Mysteriejakten med Clas och Emma”. Blev klar med allt till det första avsnittet och mejlade över en del till redaktionen.

Väl klar med detta så grep jag mig an de första förberedelserna inför lördagens Melodeifestivalchattande. Det är ju dags igen för mig och Hanna. Även om upplägget blir likt tidigare års så kommer vi att skippa det inledande webbtevesnacket där jag oftast inte brukar vara med i vilket fall.

Det jag gjorde i dag var att gå igenom alla artisters bakgrund, lyssna på lite gamla låtar och läsa lite artiklar om dem. Sju artister deltar i den första deltävlingen.

När Anneli kom hem lagade vi mat tillsammans och såg en stund på teve.

Jag har också hjälpt SR-gänget som jobbar med Ufopodden med lite uppgifter och hittat ett datum när de ska komma och intervjua mig igen. Fick också ett mejl från en vän i Sundsvall som undrade om jag kunde förstå vad som hänt på en bild som hans mamma tagit av katten. Ni kan se båda fotona här nedan.

På den första ligger en laserpekare intill katten på köksbordet men på den andra har pekaren ”flugit upp” på väggen till vänster. Skumt eftersom mamman, som tog bilden i går, säger att hon inte har hållit i den.

Nu kan det ju ändå vara så givetvis. Folk glömmer, inte minst äldre människor. För om hon inte hållit i den då måste pekaren ha flugit iväg av sig självt. Men kanske höll hon pekaren och försökte lysa på bordet för att få katten intresserad. Kanske inte.

Detta får vi ta och fundera över. Men visst ser vien extra skugga på den förstorade bilden längst ned som kanske kommer från en hand?

Sedan blev det sängen med en god bok redan vid 23.

Katt med laserpekare på bordet.

Katt med samma pekare på väggen.