Det är inte så lätt att hitta bilder att illustrera bloggen med när jag i stort sett sitter vid datorn och skriver. Men den dystra minen här ovan är från en liten inspelning jag gjorde åt bandet Kårp som släpper en ny skiva med titeln ”Album ett” inom kort.

Och vem skulle kunna motstå en sådan förfrågan:

”Jag heter Tobias Müller och har länge varit stolt prenumerant av UFO-Aktuellt. För några år sen så var jag på premiären av Spökraketerna-filmen på Babel i Malmö (där även du närvarade) och blev genast fast. UFO-Sveriges engagemang och folkbildande ambition tilltalar mig verkligen (jag har f.ö anmält mig till kursen i höst!).”

Eller hur! Sådana mejl kan man inte få för många av. Egentligen skulle jag ha spelat in den högst en minut långa hälsningen (den blev 57 sekunder) för en vecka sedan men då jag slog skallen i ett bord på jobbet och fick ett avskräckande jack rakt i pannan så ville jag helst låta det läkna först. Och i dag såg jag ut som folk igen (eller i alla fall som jag brukar).

Nåväl, jag har faktiskt varit ute ur huset som hastigast också. Körde Anneli till frissan på Åkermyntan och tillbaka. Snö igen men framåt eftermiddagen började den smälta så smått. När Anneli var hemma igen åt vi lunch framför ”Seinfeld” i form av rester.

Annars har jag skrivit klart förordet (3.400 tecken) och det inledande kapitlet (53.000 tecken) i dag samt letat rätt på alla bilder som ska vara till det. Har också börjat lägga upp de 50 kapitel som blir bokens huvudspår där var och ett får ett uppslag med 2.500 tecken text och resten bilder. Helt överkomligt men ett stort jobb eftersom varje kapitel blir en helt egen historia.

Framåt kvällen tittade jag och Anneli på den underbara och irriterande dokumentären ”Platt jord” på Netflix. En film om Platta jorden-troende. Jag tittade på den av två skäl, dels av eget intresse (jag har ju träffat den gamle ordföranden Charles K Johnson en gång) och dels för att jag ska prata om platta jorden-konspirationen i PP3 klockan 14 på onsdag.

Man blir ju lite matt och det kryper i kroppen när man ser vuxna människor tro på något så befängt som att jorden är platt och samtidigt hylla sin tro som ett sunt ifrågasättande av auktoriteter. Särskilt bisarrt blir det när de utför två experiment, med vetenskapliga metoder, för att visa att jorden faktiskt är platt – och båda misslyckas. Vilket givetvis inte får dem att tappa tron. Det finns ju alltid nya knepigheter att tro på.

Under dagen försökte jag också spåra en brittisk ufolog som jag misstänker kan ha avlidit eller åtminstone hamnat på sjukhus. Ringde hans förra boende som av sekretesskäl inte kunde hjälpa mig direkt men lovade att vidarebefordra ett mejl till hans son. Så jag mejlade och nu är det bara att hoppas att jag snart får ett positivt svar.

Avslutade kvällen kring midnatt med att skriva en del mejl- och Messengersvar som blivit försummade under dagen. Och så skannade jag in några dokument som jag behöver inför Eurovisionfinalen. I säng 00.30.