Under förmiddagen har jag jobbat en del med nya boken och bland annat mejlat med en turkisk professor som skrivit en rapport om hur två personer träffades av en meteorit 1888. En av dem avled och den andre fick skador som gjorde honom förlamad.

Professorn var mycket hjälpsam och svarade snabbt på mitt mejl så nu kan jag infoga dessa uppgifter i den kommande boken. Det kan vara så att detta fall är det enda helt säkra, bekräftade, där en människa dödats av en sten från rymden. Men det betyder med stor sannolikhet inte att det är det enda tillfället. Min bok kommer att redovisa en rad andra sådana händelser som har beskrivits i olika texter men utan att kunna fastslås med 100 procents säkerhet.

Har också skrivit några brev till och kom då att tänka på en skrift som en kvinna i Falköping skickat mig för ett antal år sedan. Kvinnan har haft kontakter med vad hon uppfattade som ”andeväsen” men dessa kallade sig själva ”utomjordingar”. Själv kallar hon dem ”gynnare”. Vilket återigen visar hur svårt det är att sätta etiketter på detta svårbegripliga fenomen. Den som gör det har sannolikt inte studerat ämnet.

Jag och kvinnan har brevväxlat i ett antal år och det var när jag läste hennes senaste brev, och besvarade det, som jag kom att tänka på hennes lilla skrift som nu har infogats i min ständigt växande bibliografi över allt som skrivits på svenska om ufo och flygande tefat på ett faktamässigt sätt. Nu ingår där 657 poster. Och det finns säkert fler.

Satte mig också och sorterade en del Henry Kjellson-material som ska till AFU och skannas. Men sedan kom taxin till DN. Det är skönt med en arbetsgivare som tänker på vår säkerhet i dessa tider. För vi är en mindre grupp som fortfarande är på plats eftersom det är svårt att göra ett högkvalitativt jobb på distans med all den datakraft som vi behöver.

I går publicerade Aftonbladet intervju med mig om uso i sin låsta Plusdel. Jag hade missat det men på jobbet var det många som hade sett det. Ni kan se hur puffen på flaket såg ut här ovan. Tycker att den blev bra. Roligt också att tidningen har en egen tagg på mitt namn för den som vill läsa artiklar där jag är med.

Det blev en sansad jobbkväll med de gamla arbetstiderna tillbaka och permitteringen borta. Så nu är det 14.30 till 01.00 som gäller igen. När jag plockade upp min korv stroganoff på La Barca ringde Pontus och undrade om jag kunde ta med en capricciosa åt honom också. Jag uppfattade det som att han beställt en och dessutom betalat via swish – men så var det inte!

När jag gick ut med pizzan, som jag fick snabbt, och min påse med stroganoff kom innehavaren rusande efter tillsammans med en kund. Hojtande! Det visade sig att Pontus inte alls hade beställt och att jag fått en annan kunds pizza. Så det var bara att räcka över den till denne och gå tillbaka in på krogen för att vänta på den Pontus skulle ha.

Nu ville inte ägaren att en stamkund skulle behöva vänta så jag fick en annan capricciosa med mig efter bara en minut. Också den en annan kunds egentligen, men denne hade ännu inte dykt upp. Så kan det bli. Men jag tror inte att det drabbade någon. En ny pizza var redan på gång i ugnen för näste man också.

Skrev om lite annat än coronan under kvällen faktiskt. Flygolyckan i Pakistan till exempel. Men mest var det liverapportering kring viruseländet.

På vägen hem såg jag säsongens första nattlysande moln från Tranebergsbron. Drog ned rutan på taxin och knäppte ett par bilder, en kan ni se här överst i bloggen. Det blir ju som det blir med en mobil i bil som rör sig men det var i alla fall härligt att få se dessa vackra moln igen. Då är sommaren snart här.

När jag kom hem var de nästa borta. Det är ju svårt för solen att nå dem efter 01.30.

Tog ned tvätten, tog en macka och ett glas iskall fil och sorterade in papper i pärmarna innan det var godnatt till Markus (som var uppe) och i säng.