I dag har vi firat Anneli hela dagen! Början på den bestod av förberedelser vilket tog sin lilla tid – handla och hämta, inte minst tårtan! Och så skulle Anneli fixa håret och Niklas fick sköta om att hämta mat på Åkermyntans wook så att vi skulle få lunch.

När alla började komma vid 15 hade redan vår ”personal”, Olivia och Mathilda, dykt upp. Två tjejer som jobbar som servitriser då och då och som ställde upp för att hjälpa oss med bordsservering, undanplockning och disk. Skönt att slippa allt sådant så att jag och inte minst Anneli kunde koncentrera oss på att ta hand om våra gäster.

Vi blev 18 personer allt som allt och vädret var verkligen med oss. En helt fantastisk dag med 27 grader när det var som varmast. Jag hade hängt upp tipspromanen i form av 16 inplastade frågor runt huset och sedan fick folk dela in sig i lag och vandra runt med penna och papper i högsta hugg. Varmt! När Markus dök efter en golfrunda gick även han tipspromenaden och det hela slutade med att tre lag vann, alla på måttliga nio poäng. Markus var en av dem.

Vi skålade i champagne och hurrade för födelsedagsbarnet innan vi slog oss ned vid borden under de dubbla partytälten. Jag vid ena kortändan och Anneli vid den andra.

Tal blev det också. Jag skålade för Anneli genom ett tio minuters sammanfattning av vårt gemensamma liv som började i maj 1981 när jag för första gången fick ögonen på en då 20-årig scoutfröken på läger på Brommö, över flytten till Luleå 1983, förlovningen i Bangor i Maine 1987, flytten till Stockholm 1990, Niklas (1992) och Markus (1994) födelse, giftermålet i Paris 2000 och så via 50-årsdagen 2010 fram till dagens stora dag.

Flera följde efter som Åsa Enkvist Lenander som pratade och diktade:

”Grattis Anneli på 60-års dagen!
Anneli vår kära vän
Nu är det dags igen för några ord men utan sång
Det får det bli nån annan gång
Vi har känt varandra i tretti år, ja mer
Samlat många goda minnen
Och vi vet att de blir fler
Vi är glada för din vänskap
Och för allt vi hittar på
Det är guldkorn i en vardag
Som gör den mindre grå
Din glädje smittar av sig
En lättsamhet du har
Trots otur när du springer
Din optimism finns kvar
Vi känner oss som hemma
Din gästfrihet är stor
Om än det dyra vinet
Rakt ner i grytan for
Men nu är det dags att skörda
Vad åren dig har gett
Ta vara på all kunskap
Allt upplevt, allt du sett
För stillsammare passioner
Hemestra är nu rätt
Och blir det sämre tider
Är det viktigt att bli mätt
Så för att riktigt preppa
Fermentera det som går
Och vi hoppas att du glädje
Av denna gåvan får.

Och så fick Anneli en bok om fermentering av Åsa, Claës och Clara.

Vännen Rigmor, som vi känt sedan åren i Luleå, tog vid:

”Det var tidigt 80-tal och stämningen vid desken på Norrbottens-Kuriren i Luleå var hög, på topp. Clas satt vi rodret och hade redan bestämt vad han skulle äta till middag och Roffes mammas fredagskaka var på plats på redaktionen. Porttelefonen plingade, Clas svarade och ljudet från dörrlåset klickade. Spänningen ökade. Klart man var nyfiken på tjejen som hade fått Clas att säga upp sig från tidningen i Mariestad och flytta långt upp till norr efter en kort bekantskap. På vinst eller förlust. Man hörde stegen i trappen och så kom du in på centralredaktionen och satte dig på ett sidobord vid desken. Det var första gången vi sågs och det skulle bli många, många gånger därefter.”

”Fredags-AW på redaktionen och Tallkotten,  badmintonmatcher, som Clas ofta vann, i alla fall hävdade han det… länge och väl. Julgröt och mumma, cykelturer och annat. Du blev först i Norrbotten att jobba aktivt med miljösatsningen Batte batterisamlare. När ni styrde kosan söderut när du var färdig miljöingenjör och ville ha ett nytt spännande arbete på Stockholm vatten så hängde både jag och Ylva på ner till studier i Uppsala. Schlagerkvällar, museum, surströmming och traditionellt Första maj-firande i Uppsala. När barnen kom fick de hänga med på antikvariat och vem minns inte när de hamnade i min marängtårta som stod på balkongen när vi firade min 40-årsdag.”

”Åren har gått men vänskapen har bestått. Vi har liksom vuxit upp tillsammans, blivit vuxna tillsammans. Mitt liv hade varit mycket på det tommare utan din vänskap. Inför din födelsedag tänkte jag vad ger man en härlig 60-åring? Handväska? Nej skulle inte funka. Min nästa idé var en härlig badmössa med fladdriga blommor á la 60-tal. Tyvärr så hittade jag ingen. Så det blev en lagrad italienare. Hoppas det smakar. Grattis vännen och tack för att jag har fått vara din vän.”

En fin flaska vin blev det men precis som när Åsa, och sedan också Maria, höll sina tal så var det värmen i deras hyllningar som var den verkliga presenten. Maria deklamerade en vers som var så precis för detta tillfälle:

”Grattis Anneli, min fantastiska väninna på 60-årsdagen. Här är några tänkvärda ord en festdag som denna:
Räkna din trädgård i blommors mått,
aldrig i löven som fall.
Räkna dagar i gyllene timmar blott,
och molnen, glöm dem alla.
Räkna nätter i stjärnor, inte i skuggor
Räkna livet i leenden, inte i sorger du får.
Och varje år som du fyller,
räkna din ålder i vänner, inte i år.”

Det blev en bra dag för alla, inte minst för Anneli. Vi satt länge och pratade under våra partytält och framåt sena kvällen bar Niklas ut högtalaren och spelades det Spotifylåtar från Ylvas mobil. Givetvis passade vi på att lyssna på ”En vintersaga” av Ted Ström men med Monica Törnell. För oss som bott i Luleå och stått i Stadspubens kö väcker den många minnen.

Vi gjorde också ett tappert försök att spana in kometen men molnen var inte med oss i natt. Inte nog med att den är ljussvag, den skyms av moln också.

Några som var med oss var myggen för ett gäng av dem hade siktat in sig på oss. Men med lite myggmedel gick det bättre. Några tog på sig tröjor med långa ärmar men jag körde på i kortärmat. För kvällen var ljummen.

När de sista släntrat hem så tog jag hand om disken. Tycker alltid att det är skönt att få sådant gjort på natten för att slippa vakna till ett berg. Lade också ut en bild på Anneli på Facebook och den fick mänger av reaktioner och grattishälsningar. Det är hon värd!

Framåt 02 sov vi gott.