Så tog jag mig äntligen tid och skrev klart min långa intervju med professor Avi Loeb, ni vet Harvardforskaren som menar att Oumuamua var ett obemannad farkost från en annan civilisation. Möjligen miljoner år gammal. Dessutom gjorde jag ett körschema för det tre minuter långa tv-klipp som ska publiceras tillsammans med artikeln.

Jag känner mig nöjd med artikeln som mer kommer att handla om professor Loebs kritik mot forskarsamhällets ovilja att ta sig an fenomen som man inte redan tror sig förstå. Som ni kan ana av bilden ovan, som visar en del av ingressen till artikeln där den ligger och väntar på publicering senare i veckan, så sticker professorn ut hakan och utmanar sina kollegor.

Mycket befriande inställning kan jag tycka. Och en inställning som borde vara lätt för varje forskare att ställa upp på. För ska vi förstå världen och alla de fenomen som finns i den (inklusive ufofenomenen) så krävs det att inte bara försvarsmakterna i olika länder säger sig vara intresserade utan framför allt att forskarsamhället också visar det mod och nyfikenhet som krävs för att få ett svar på de svåra frågorna.

När jag inte skrev, vilket jag gjorde en bra stund, tittade jag på skiathlonloppet för damer i skid-VM när Johaug vann och Frida Karlsson och Ebba Andersson kom tvåa respektive trea. Tog också en frimärkspaus men har stuckit emellan med lite viktiga mejl.

Eftersom Markus är hos Niklas och äter tacos i kväll så lagade jag och Anneli fläskytterfilé i ugnen med rotsaker och en gudabenådad sås som vi tog var sitt glas rött till. Riktigt gott! Sedan slog vi oss ned och tittade på Nicole Kidman i ”Öknens drottning” och Gertrude Bell som visade sig vara precis så bra och intressant som Maria Schottenius hade låtit oss förstå i sin artikel om Bell härom dagen.

Vi klämde också ytterligare ett avsnitt av ”Atlantic crossing”, fast det var tidigare på kvällen.

Jag kom faktiskt ut en sväng också i det fina vädret då det var dags att köra en del skräp till återvinningen igen.

Eftersom min bok ”Turisterna i Tredje riket” tog slut i går så började jag leta efter en ny. Och det blev Marko Lambergs ”Häxmodern” som handlar om utpekandet av Malin Matsdotter som häxa i slutet av 1600-talet. Häxhysterin har alltid intresserat mig eftersom handlar om hur en stor grupp människor plötsligt kan börja tro på något som faktiskt inte finns. Den gruppdynamiken gäller ännu i dag även om det kanske inte är just häxor det handlar om.

Ser fram emot att läsa den.