Med ett par mackor och ett glas mjölk satte jag mig i köket och läste ut ”Flykten från Europa” på morgonen medan Anneli satt i möten inne på arbetsrummet. Men lagom att hon blev klar kunde jag sätta mig och skriva recension på boken och skicka in till Bibliotekstjänst. Skönt att ha klarat av den deadlinen som var i morgon.

Boken som inleddes lite trevande och där jag inte var helt nöjd med tidsföljden på allt tog sig och blev intressant efter halva. Men som alla andra som skriver böcker i dag så är även den här tydligt tänkt att bli början på en serie, sannolikt en trilogi som går som en sjuka genom alla nya sf- och fantasyböcker. Det verkar inte som att det finns någon som kan klara av det han eller hon vill berätta i en bok längre.

Innan jag åt lunch tog jag bilen in till Söder för att träffa tandläkaren igen. Han hade ju upptäckt hur ett par flisor gått i två av mina tänder när han lagade den trasiga lagningen senast. Som vanligt var det nästan stört omöjligt att hitta en p-plats och till slut fick jag ta en en kvarts gångväg från tandläkaren.

På vägen dit pratade jag med den inläsare som ska göra min nya bok till ljusbok för Storytel. Han ville ha lite hjälp med några uttal i boken, bland annat ”UFO-Sverige”. Och det kunde jag ju hjälpa honom med!

Efter nästan en timma i tandläkarstolen körde jag hem men först stannade jag till och köpte ett fång röda rosor till Anneli plus tre rosa munkar. Det blev ju väldigt dåligt med Alla hjärtans dags-firandet i går så nu tog vi igen det. Anneli blev glad över blommorna och Markus över munkarna och så fikade vi framför teven.

Under dagen har jag också pratat med en ufointresserad kvinna som jag hade väldigt mycket kontakt med för drygt tio år sedan. Nu hade hon mejlat mig och berättade om en märklig observation som hon och hennes sambo hade gjort i utkanten av Karlskrona strax efter 19 i lördags.

De båda hade sett ett par satelliter som verkade stanna till på himlen för att sedan vända och strax därpå kom ett föremål som liknade en mångfärgad låga från en gaständare flygande framför deras bil på, vad hon uppskattar, fem meters avstånd.

Det sista gick väldigt snabbt men båda kunde se det och båda blev ordentligt rädda. Ni kan se en mycket enkel skiss av det färgade objektet som kvinna gjorde åt mig här överst. Jag hoppas hinna prata med mannen senare i veckan.

Under dagen hann jag prata med en handfull ytterligare i mitt och Hans rundringningsprojekt. Tiden räckte inte till till så många tyvärr. Nu har vi klarat av 133 av 227 personer. Över hälften i alla fall. I morgon fortsätter jag ringa men har också en del att skriva.

Efter kvällsmaten tittade jag och Anneli på ”Atlantic crossing” och ”Den tunna blå linjen” som båda fortfarande är bra. Och så satte jag mig med frimärkena en stund.

I säng före midnatt för att läsa lite.