Det blev tidig uppstigning, redan 06.15 i dag, eftersom SVT beställt taxi till 06.40, vilket visade sig vara alldeles för tidigt. Men, men, då kom bilen och det snöade lätt när jag gick ut till den. Snabbt in till SVT och sedan var det bara att börja vänta på att få sminkas och gå in i Morgonstudion 08.20.
När man kommer till SVT eller TV4 finns det alltid goda möjligheter att träffa folk man känner. Och folk som känner andra man känner. Så den första jag träffade var Nora och hon visade sig vara kamrat med min arbetskamrat Gustav på DN.se. Jag satte mig och pratade med henne för att slippa se julkalendern som hade börjat rulla då, den ville jag spara till dess att jag kom hem, och det visade sig ju vara en bra idé.
Nästa som kände igen mig var en tidigare SVT-medarbetare och Expressenjournalist som hade med sig sin dotter och därefter träffade jag Per som jobbar med Stefan Roslund på undertextningen. Och när Trafikverkets Bengt Olsson kom ut från studion var jag tvungen att gå fram och hälsa eftersom vi dittills bara hade pratat på telefon ett stort antal gånger. Efteråt kom en studioman fram och berättade att han sett Marfaljusen.
Nå, jag blev i alla fall sittande och väntade på att Inez Dahl Torhaug och Sara Shirpey skulle dyka upp och när de gjorde det var det ett kärt återseende. När tjejerna gick in i sminket väntade jag en stund och följde sedan efter bara för att konstatera att jag var klar på fem minuter men att de satt där i 25. Jag skojar inte!
Och ärligt. Var det någon som hade behövt 25 var det jag och var det några som hade kunnat gå rakt in i studion utan att fixas så var det Inez och Sara.
När det sedan var dags för våra sex minuter, eller vad det nu blev, blev fokus på Pia Herreras intervju något annorlunda än vad jag hade trott. Och vad Inez och Sara också hade varit beredda på. Mer på ufo och UFO-Sverige än på filmen.
Dessutom visade SVT upp en bild som Inez hade tagit av ett misstänkt ufo (Inez visste vad det var) och jag gissade på att det var månen. Vilket var helt rätt. Jag såg bilden ganska dåligt men insåg sedan att det var ett halofenomen runt månen och att den var tagen samma dag som Niklas tog sin fina bild den 7 december.
Trots den korta tiden hann vi med mycket ändå, tycker jag. Och i bild låg hela tiden information om att filmen kommer att visas. Dessutom fick vi se en trailer. Så överlag tycker jag att det hela blev bra.
Efter sändningen blev vi kvar en bra stund alla tre. Vi passade på att äta frukost och prata lite och tjejerna tog en massa bilder. Men sedan blev det taxi hem till Järfälla.
Under dagen publicerade DN min artikel om tomten och tomteobservationer i modern tid och jag fick ganska snart ett mejl från en person som sa sig ha besökt tomtarnas värld.
När jag väl mellanlandat hemma och hämtat bilen körde jag och plockade upp Niklas och sedan åkte vi till Bromma Blocks för att handla några klappar till Raili och lite smått på Coop som behövdes. Det tog sin tid eftersom det var väldigt många ute i julhandeln i dag.
På väg hem hämtade vi Markus som var hos sin revisor och sedan blev det soppa med skinkmackor till lunch med Anneli och Raili.
När brevbäraren kom var det en drös med julkort och annan post, bland annat tidningen Nära med ett stort reportage om ”UFO Sweden” där Jesper och Inez var intervjuade och jag blev väldigt rörd av att läsa det de sa om mig. Så fint.
Lite senare blev det middag, nu med nylagad Janssons och prinskorv plus Oppigårds julöl. En försmak på vad som väntar i morgon.
Jag hann också ta tag i ett länge försummat projekt då båda pojkarna ställde upp och hjälpte mig. Medan Niklas antecknade i datorn räknade jag och Markus högarna med Marveltidningar som legat i soffan och på bordet en trappa ned alldeles för länge. För nu har jag fått ett kontaktnummer till en handlare i Stockholm som kan det här med Marvel och som ska kunna hjälpa mig att sälja dem.
När vi räknat klart och sorterat allt på titlar så var det drygt 3 300 tidningar visade det sig.
Resten av kvällen satt vi framför TV4:s ”Uppesittarkväll” men vann inget. Däremot lyckades både Raili och Niklas vinna 60 kronor var på sina Trisslotter. Men Raili var inte så pigg senare under kvällen utan demensen gjorde sig tyvärr påmind på ett tråkigt sätt. Men när hon gick och lade sig var det något bättre. Då hade hon också fått sina mediciner.
När jag och Anneli gick och lade oss 00.30 satt pojkarna uppe i stora rummet.
