månadsarkiv: februari 2024

Paradoxer, råbiff och firande

Ylva och Niklas blev paradoxalt olika i storlek.

På morgonen fick jag svar från Lue Elizondo som jag mejlade i går och han var glad att höra från mig igen och ville gärna prata en stund. Just nu var han på resa men i slutet av nästa vecka ska vi ta ett prat.

Satte mig också och skrev en artikel för ufo.se om det amerikanska Nationalarkivets ufosamlingar. Jag hoppas att Tobias ska få tid att lägga ut den så snart som möjligt men eftersom han var i Stockholm på Palmemordskonferens så blev det inte av direkt under dagen.

Efter lunch tog jag och Anneli bilen in till Hötorget för att träffa pojkarna och Ylva på Paradoxmuseet som Ylva gett oss ett besök på i julklapp. En av många fina upplevelsejulklappar som vi fått av henne.

Men eftersom vi var lite tidigare gick vi runt på Hötorget och kikade lite och vid ett av borden stod en man och sålde gamla stick. Jag ochAnneli hittade flera med olika uppenbarelser och syner som jag slog till på och det stora som ni ser här ovan är från 1700-talet och visar en spännande syn där en mycket märklig varelse uppenbarar sig.

Hesekiels syn och till höger några av de andra sticken.

Mest sannolikt är det Hesekiel syn vid floden Kevar i Kaldéen, det ser i alla fall ut som den syn som så ofta tolkats i moderna ufotermer. Riktigt så tänkte uppenbarligen inte 1700-talets uttolkare och säkert inte heller profeten själv.

När vi kom till Paradoxmuseet, som ligger en trappa ned vid Hötorgets station, var det massor av folk i kö. Men Ylva hade bokat biljetter till klockan 13 så när tiden närmade sig var det bara att gå in.

Markus i en paradoxtunnel.

Museet var fint och välorganiserat och innehåller en massa spännande synvillor och paradoxala saker att titta på. Inte minst rummet som får en del att se ut som miniorer och andra som jättar som ni kan se överst i bloggen.

Niklas fick se sitt huvud på ett fat.

Vi vandrade runt där i en timma och hade det trevligt och lärorikt. Och det fanns en hel del att både förvånas över och skratta åt.

Skum soffa.

Det togs många bilder och om ni tittar längst ned i bloggen så hittar ni fler.

Lutande rum som fick det att svindla.

Nöjda tog vi och packade in oss i vår bil (som stod parkerad i Hötorgets p-hus för det facila priset av 95 kronor i timmen) och körde hem till oss för att fika och softa lite innan vi framåt 17.30 började jobba med att förbereda råbiffssittningen, en tradition vi fem har sedan flera år.

Markus skrapade oxfilé med den äran.

Min uppgift är alltid att skrapa oxfilén men i år tog jag hjälp av Markus eftersom den var så stor. Anneli och Niklas fixade kapris, dijonsenap, svartpeppar, saltgurka, rödbetor och rödlök plus givetvis ett gäng äggulor.

Smarrigt!

Det blev rena konstverket när allt hamnade på våra tallrikar! Och det smakade verkligen därefter också. Vi drack var sin Fullers ESB och en iskall Marskens alternativt isländsk Brennivin till måltiden och under tiden vi jobbade med maten blev det var sitt glas Cava.

Samlade vid bordet.

En mycket lyckad sittning, precis som vanligt.

Kvällen avslutades med kladdkaka och grädde medan vi tittade på ”Dune” på bluray, pojkarna hade inte sett den medan vi andra kunde se om den som en förberedelse inför uppföljaren som kommer under våren. En riktigt bra film om ni inte redan har sett den.

En man i Söderköping ringde och ville ha dit mig som föredragshållare igen i sommar. Flera hade frågat efter mig sedan jag var där förra året. Det ska nog ordna sig.

Och så firade vi Niklas lite i förväg. Han fyller ju den 12 mars men då är vi lite upptagna.

Uppochnedvända världen.
En brunn eller kanske en skorsten.
Massor av Anneli!
Och massor av oss alla.
Visst är Markus längre än Niklas men…
Ibland är det svårt att inte vinna.
Up, up, and away!
Markus svävar inte på svaret – ett bra museum!

Loading