Efter en ordentlig frukost som Bob lagat till var det dags att börja bära ut de 313 kartongerna från Bobs hus till trottoaren utanför så att vi snabbt ska kunna få dem ombord på lastbilen från Schenker när den väl kommer. Det tog faktiskt mindre än en timma att bygga The Great Fortean Wall ute på trottoaren. Grannarna stirrade misstroget när de passerade oss vilket man kan förstå när man kikar på bilden ovan.

Nu är det bara att hoppas att Schenker kommer så snabbt som möjligt. Bob har ringt tre gånger och det har varit en hel del motstridiga besked från dem så här långt så jag kan inte påstå att jag känner mig säker. Vi vill ju gärna hinna till Chelmsford för lunch innan färjan går också. Hinner vi inte det blir det bara att köra direkt till färjan.

Medan vi väntar passar jag på att fotografera av en bok om väderfenomen som Bob har. Annars vaktar vi mest kartongerna så att ingen granne ska bära i väg dem. En man som stannar undrar om vi gör reklam för Ikea eftersom vi har en bunt sådana kartonger.

Och klockan 13 kom så äntligen lastbilen från Schenker. Det var lite kul att se hur den polskfödde chauffören tog sig med händerna om huvudet när han närmade sig vår vägg av lådor som stod uppradade längs trottoaren. Men sedan började vi att bära. Chauffören och Carl-Anton på flaket och Håkan, Anders och jag kånkande fram lådor på trottoaren. Anders fick springa ner i källaren med jämna mellanrum för att hämta upp fler pallar eftersom chauffören inte hade så att det räckte, turligt nog fanns det flera nere i Bobs källare som nu fick en extra chans att bli tom.

När allt var klart efter ungefär 40 minuter stod 313 lådor med en sammanlagd vikt på cirka 3,2 ton upplockade på sju pallar. Jag gav chauffören en tiopundssedel i dricks och så vinkade vi av honom, kramade om Bob och tackade för veckan och drog norr ut mot Chelmsford.

På vägen in i Chelmsford ringer en reporter på P3 och undrade om jag kan vara med i ett radioprogram på fredag som skulle ta upp hur Alienfilmerna hade påverkat vår syn på utomjordingar. Efter lite funderande bad jag henne att istället kontakta Håkan Blomqvist på AFU som jag hoppas kan ställa upp istället.

Mat blev det på The Golden Fleece där vi alla avslutade Englandsvistelsen med fish and chips.

Sedan var det bara att fortsätta till Harwich och efter en kort väntetid i kön köra ombord på färjan. Skönt att vara på väg hem igen.

Frukost bland lådorna hos Bob. Hallen, vardagsrummet och köket fick tas i anspråk.

Bara början. Anders och Håkan kånkar ut de första lådorna.

Carl-Anton räknar.

Ikealådorna var betydligt större.