Nu sitter vi i bilen på väg ned mot Luleå, där vi ska lämna av Pea Nilsson från DN som tar flyget hem därifrån, medan vi andra fortsätter till Skellefteå för att sova över natt. Expeditionen är slut för den här gången och i förmiddags packade vi ihop lägret, åt frukost och städade. Helikopterkillen från Fiskflyg hade lovat att komma mellan 11 och 12 så vi skyndade oss att se till att allt var i ordning och samlat i det nät som vi fått låna av honom när vi flögs in.

Filmgänget fick flera möjligheter att få fina bilder från inflygningen när Per landade vid spången som ledde fram till den plats där Bo och Liz gjorde sin observation 1980. Det är ordentligt vattensjukt där han landade så när vi skulle lasta helikoptern för det första lyftet, med batterierna och båtmotorerna fick de av oss, bland annat Carl-Anton, som hade stövlar sköta om de sista lyften.

Det skulle bli ytterligare tre lyft eftersom vi hade packat det stora nätet och två mindre korgar med allt löst vi hittade. Per från Fiskflyg placerade helikoptern perfekt över den lilla glänta där vi stod och släppte ned en lång lina med krok som vi sedan fäste i nät och korgar. Själv hängde han ut och kikade så att allt fungerade från helikoptern. Imponerande!

När allt var ivägfluget var det bara för oss och filmteamet att börja gå de nästan fyra kilometerna genom skogen. På bilden ovan ser ni Lars, Carl-Anton och Michael ta en paus. Stigen var långt ifrån jämn, rötter och stenar gjorde att man fick ha blicken riktad nedåt och missade mycket av den vackra naturen omkring.

Väl framme vid platsen där vi hade parkerat våra bilar var allt redan ilastat. Steve hade kört sin kärra mot Porjus för att lämna dykarnas material vid Fiskflyg där det ska hämtas senare och vi packade oss in i Lars och Erlands bilar för att köra till Jokkmokk.

När en del av detta skrivs sitter jag i ett trång baksäte tillsammans med ljudteknikern Martin och fotografen Janssen. Vi är på väg från Jokkmokk mot Luleå efter att ha ätit sen lunch på restaurang Opera på Storgatan i Jokkmokk. Själv tog jag en souvastallrik, mycket god! Det var länge sedan jag åt en sådan.

Uppkopplingen är faktiskt riktigt bra. Vi har säkert kört tio mil medan jag har uppdaterat den här bloggen.

På vägen ner släppte vi av Pea på Kallax flygplats så att han kunde ta ett tidigare plan till Stockholm eftersom han då kunde jobba i morgon. Men resan ner mot Skellefteå fick ett abrupt stopp några mil söderut då en trafik olycka inträffade några hundra meter framför oss. Vi hann aldrig se den men det var bara några bilar mellan oss och husbilen som kört in i ett räcke och krockat med en personbil. Där blev vi stående i en bra bit över en timma. En väntetid som jag använde till att köra en powerpointpresentation om spökraketerna och det svenska försvarets ufoarbete på engelska för Janssen och Martin i baksätet och fotografen Erland Segerstedt som körde. På så sätt fick vi tiden att gå.

Till slut kom vi faktiskt fram till Skellefteå och Lars hus där vi nu ska bo över natt. Vi har ätit varma mackor, duschat, tagit en öl och nu sitter vi och pratar minnen och spökraketer. Fram till 02. Då kom jag nämligen på att jag borde checka in oss alla på flyget i morgon. Vilket gick fint.

Röken blev vår ständiga följeslagare vid sidan av regnet. Erland bättrar på sikten?

När Steve väl berättade att det fanns en såg gick det lättare för Erland att fixa ved.

Carl-Anton tar ned den egenhändigt textade skylten som blev avbildad i flera tidningar.

Klart grabben ska ha en korv! De sista Bullens bjuds utav Bo och Steve vill gärna smaka.

Vårt tält packas ihop av Carl-Anton och Erland.

Skräp eldades upp.

Martin lämnar stugan där dokumentärfilmarna haft sin bas.

Helikopternätet packas.

Kerstin har kontoret i munnen.

Per från Fiskflyg har landat och lämnar två korgar som vi kan packa i.

Här stiger utrustningen till väders.

Vandringen genom skogen tog en bra bit över en timma.

Martins träning gav resultat och han klarade skogsvandringen perfekt.

Medan övriga åt blåbär stoppade Michael munnen ful med några svarta saker.

Ibland var det riktigt fint. Michael pustar vid en liten tjärn.

Hösten började bli tydlig i Muddus.

Så stängs locket och vi kan köra mot Jokkmokk.

De vackert målade dammluckorna vid Messaure.

När vi äter i Jokkmokk hittar Kerstin ett reportage om oss i NSD. Janssen kikar.

Souvastallriken smakade utmärkt!

Janssen och Martin firar återkomsten till civilisationen.

Martin och Janssen surfar på mobilen.

En olycka söder om Luleå gjorde att vi blev stående mer än en timma.

Mat och vila. Erland och Erik hemma hos Lars där vi fick äta.

Kerstin, Michael och Janssen är nöjda med bilderna.