Det började lite regnigt men slutade med uppehåll, så det har varit en bra dag i Lissabon, eller snarare i Belém, en förort till Lissabon där vi har tillbringat nästan hela dagen med att titta på planetariet, ett kloster (Mosteiro dos Jerónimos) och dess fina kyrka plus ett par höga monument som det gick att klättra upp i.
Finast utsikt fick vi från Padrão dos Descobrimentos som var tillägnat alla de stora sjöfararna från Portugal, inte vackert men häftigt och väl värt en hisstur upp till utsiktsplattformen. En av sjöfararna träffade vi faktiskt på i klosterkyrkan något senare på dagen för där låg Vasco da Gama vilket var lite häftigt och överraskande.
Utsiktsplats nummer två Torre de Belém som är en gammal förskansning med massor av kanoner men betydligt lägre för en turist som vill se långt. För att koppla av från turistandet så fanns det lägligt en restaurang inte långt därifrån där vi tog en öl och macka. Bildtexten till foto högst upp måste lyda: ”Så mycket, för en så liten öl!”
Planetariet visade sig vara bekostat av ständigt denne Gulbenkian och föreställningen var en guidade tur i kosmos med hjälp av Hubbletelskopets bilder och ett par hörlurar som pratade engelska. Det var väl så där men eftersom det alltid är trevligt att sitta under kupolens mörker med stjärnhimlen som tak så gick det ingen nöd på oss.
Ute i hallen fanns en enkel utställning med några höjdpunkter i form av en burk och en tub rysk rymdmat, troligen från 60-talet.
När vi skulle ta oss tillbaka in till Lissabon, och helst då till samma plats där vi startade ifrån (Praça do Comércio) så hade spårvagnen vi åkte hit med redan åkt så vi högg en buss som enligt guideboken skulle ta oss tillbaka igen. Men icke. Och vi blev ganska snart misstänksamma eftersom chauffören, som nickat ja på frågan om han faktiskt körde till Lissabon, svängde skarpt vänster och vidare ut på landsbygden.
På det sättet fick vi se en hel del som vi annars hade missat, den saken är i alla fall säker. Till sist, efter många smågator och okända utsikter, stannade chauffören i Benfica och vände sig till oss. Här var vi tvungna att gå av. Men, det gick att ta sig härifrån. Tur det. Tunnelbanans blå linje gick nämligen raka vägen in till stan.
Väl tillbaka så har vi gått i butiker och shoppat, mest tittat faktiskt. Men framåt 20 efter ett stopp på en trevlig pub, så gled vi in på Brasserie de l’Entrecõte på Rua do Alecrim, som visade sig ha utmärkta entrecõter till ett bra pris plus en excellent service och goda efterrätter. Kan rekommenderas.
Vid 22-tiden var vi hemma efter en lång dag. I morgon blir det utflykt.
Och bakom oss hamninloppet till Lissabon.
Tittade vi ned kunde vi se en världskarta.
Det gamla tornet gick en gång att nå utan att väta fötterna.
Anneli tar ytterligare en vätskepaus.
Ett av monstren som skötte om vattenavrinningen i klostret.
I klosterkyrkan vilar Vasco da Gama i en sarkofag.
En del bad och andra tog bilder. Kyrkan inbjöd till variation.
Anneli vid planetarieprojektorn.
