I dag befinner jag och Anneli oss i Mariestad av lite olika skäl. Anneli för att hälsa på sin mamma och jag för att träffa kompisgänget för en ordinarie vintersittning med innebandy som sportsligt inslag. Men också för att chatta med läsekretsen på DN.se då Melodischlagern fortsätter med deltävling två från Linköping. Så det kommer att bli en spännande kombination framåt kvällen då mat och dryck ska intas medan jag ska knattra live på DN.se. Helt klart får jag skära ned betydligt på den ena varan.

Vi började som vanligt på Lundstedt med räkmacka och bakelse och prat några timmar. Anneli var också med innan vi drog till Kronoparksskolan för att spela innebandy och hon till sin mamma.

Visserligen är vi alla 50+ numera men vi höll igång matchen i drygt två timmar utan större skador än lite blodvite (Timo) och en ordentlig bula på ett ben (Per-Åke) och lite småskavankar. Och riktigt kul var det!

På vägen från Kronoparksskolan plockade jag fram paddan och lyssnade igenom alla treminutersversioner av Mellolåtarna i framsätet på Bosse Anderssons bil. Då var det första gången jag kunde höra nästan hela låtarna.

Kvällens sittning var hos Bosse Magnusson som hade fixat hjortstek med hasselbackspotatis med finfina viner. Och jag hann vara med och äta tillsammans med de övriga tio, Stefan Svensson hade anslutit efter innebandyn. Riktigt bra mat och mycket att prata om.

Klockan 19.30 så fick jag förflytta mig från matbordet tre meter åt teven till där Bosse hade fixat ett bord åt mig och där jag riggat två datorer för att kunna sköta Mellochatten under två timmar.

Det blev lite speciella arbetsförhållanden i kväll med ett gäng som satt och pratade med varandra vid ett bord och ett annat som satt framför teven intill mig och glatt kommenterade det som utspelade sig där för glatta livet. Inte lätt att höra vare sig låtar eller programledare så det var tur att jag hade hunnit lyssna på allt i förväg.

Som vanligt blev det ett par timmars hårt jobb. Tyvärr också med en del kontaktproblem som fick mig att tvingas logga in tre gånger under pågående chatt då kontakten med chattverktyget bröts. Inte optimalt då det öser in kommentarer och jag missar att hinna skriva om en del av låtarna.

När allt var slut var det trots problemen bara att konstatera att det hade varit en väldigt lyckad chatt. Och jag kunde ansluta till de övriga som precis börjat äta glass.

De här kamratträffarna är alltid kul och det finns mycket att prata om då det går ett halvår mellan gångerna. Vid 02-tiden så var alla på väg hem, några hade plockat fram sina sovsäckar och jag vandrade de femtio meterna till Railis lägenhet där Anneli redan låg och sov.

Uppställning inför innebandyholmgången. Övre från vänster: Timo Taiminen, Bo Andersson, Per-Åke Blomqvist, Lars Erlandsson, Olle Schön, Bosse Magnusson och Clas Svahn. Nedre från vänster: Gunnar Johansson, Leif Karlsson och Kjell Eriksson.

Leif och Timo ser till så att alla muskler får vara med.

En ögonblicksbild från den mycket välspelade matchen.

Att vara siste man kan innebära att komma sist när bollen rullar in, vilket Olle kan konstatera.

Leif gör mål och Timo får bita i golvet.

Att lyfta motståndarens klubb är helt okej om man gör det i syfte att ta bollen. Per-Åke visar Lars hur det går till.

Också döda ting som motståndarens avbytare (Lars Erlandsson) måste tas med i beräkningarna vid ett anfall. Gunnar försöker bromsa och Bosse täcker för säkerhets skull.

Här skulle man kunna tro att Bosse (i svart) kommer att göra mål. Men Per-Åke stör honom och han lyckas faktiskt missa.

Bosse välkomnar oss till middagen hemma hos honom.

Trevlig sittning vid middagsbordet.