Söndagar är vanligtvis lugna i världen, det är som om allt går lite på sparlåga. Givetvis rullade det på i Ukraina, som jag och mina DN-kollegor liveuppdaterade händelserna från även i dag. Men något stort hände väl aldrig förutom ett fortsatt politiskt käbbel. Inga skott och ingen dramatik.

Innan jag åkte till jobbet så åt jag lunch med familjen och plockade ned tvätten. På vägen in läste jag några kapitel till i ”Maskinblod 2” som fortfarande håller mitt intresse vid liv. Passade också på att läsa på lite vad mina arbetskamrater skrivit under dagen så att man inte står helt handfallen om det skulle smälla när jag slagit på datorn.

För så är det ibland. Man hinner knappt ställa in skorna förrän det ska börja jobbas. Då är det bra att veta lite vad man håller på med.

I dag var det inte så utan jag kunde dessutom ta min friskvårdstimme utan att skämmas. Sedan blev det direktlajvande om Ukraina hela kvällen vilket kanske var lite att ta i eftersom det inte hände så mycket på marken, som det heter, utan det mest var politiska utspel till höger och vänster.

Skrev i alla fall en blogg om en uppfinnare som tog sitt liv 1879. En notis i en tidning väckte min nyfikenhet. Uppfinnaren hoppade framför ett tåg och när man sedan undersökte hans bostad hittades modeller av en flygmaskin, ett elektriskt lok och en evighetsmaskin (inte fullt fungerande) som gör att man verkligen hade velat se dem. Och veta mer om den arme uppfinnaren. Men, som jag antagligen inte får veta mera om.

När jag inte satt och skrev om Ukraina så försökte jag att fortsätta mitt projekt att tömma min epostlåda (futilt) och skrev ut en del som jag vill spara på papper medan annat fick gå i papperskorgen. Får väl se om jag någonsin blir klar med detta.

När det var matdags så följde Mia Holmgren från Utland med oss till La Barca där det var 20 minuters pizzakö. Typisk söndagsmat. Men vi satt och pratade medan vi väntade på Mias pizza och på vår egen mat som var mera åt kötthållet.

Skrev brev till en brittisk ufolog som jag hoppas att vi ska få trätfa igen när det blir dags att åka dit i höst. Norman Oliver är gammal nu och har ett stort material från sin Buforatid som vi gärna vill skanna åt Bufora. Nu skickade jag tillbaka en del småsaker som han lånade oss förra året då vi träffades i hans bostad i östra England. Men jag ligger efter med min korrespondens just nu vilket inte är bra.

Lugn kväll var det i vilket fall.