Började dagen med att prata med några av mina kollegor inom AFU och UFO-Sverige om det senaste beskedet från Storbritannien om att vi kommer att få en stor del ytterligare av Contact Internationals arkiv. Sådana positiva nyheter ger extra energi åt dagen.
Har också haft lite förnyad kontakt med författaren och ufologen Timothy Good i England och det verkar som att vi ska kunna träffas under nästa år. Den här gången blir det nog svårt att få tid till ett möte är jag rädd.
Eftersom jag jobbar i dag så har det inte blivit så mycket annat gjort där hemma. Hängde tvätt – tillsammans med Anneli – som jag stoppat i maskinen i natt och sedan hjälptes vi åt att laga mat till oss pojkarna. För nu är ju Niklas hemma också och plötsligt är vi fyra vid bordet igen. Vilket är trevligt! Det var länge sedan vi satt tillsammans vid ett matbord hela familjen.
Slog en signal till min gamle arbetskamrat Staffan Skott i Cambridge som fyller 71 i dag. Staffan är förresten intervjuad i Vasabladet om situationen i Ryssland. Ni kan läsa den här. Vi sågs så sent som förra året då jag och Håkan Ekstrand bodde över natt hos familjen i Benson utanför Cambridge.
Framåt eftermiddagen kom Thomas och Kristina med småkusinerna men då hade jag redan satt mig på bussen efter att ha stått och pratat med Markus en stund vid busshållplatsen. Han var på väg till golfträning och jag till jobbet.
På bussen var det Tutankhamonboken som stod för underhållningen nu när jag har stuckit emellan med boken om Henry Kjellson några veckor. Mumier och de egyptiska gravarna är fascinerande och Joyce Tyldesleys bok är faktasprängd och lärorik. Ska skriva en rad om den i min DN-blogg när jag väl läst ut den.
Jobbkvällen blev välfylld men inte särskilt dramatisk. Roligast, om man kan kalla det så, var en katt som föll från tolfte våningen från ett hus på Manhattan och klarade sig med en avslagen tand. Blev mycket läst. På tal om mycket läst så blev min artikel om Dragon Gate i går läst av närmare 20.000, vilket är bra. Säkert fler som läste artikeln än som har besökt Dragon Gate sedan det öppnade.
En vanlig arbetsdag innebär en ständig kommunikation med läsarna som ofta mejlar synpunkter, beröm och kritik direkt till mig. Jag svarar på i princip allt vilket ofta förvånar mottagaren som inte sällan tackar för svaret även om vi inte alls är överens.
Och så var det dags igen. För vilken gång i ordningen är det snart ingen som vet. Jordens hotas av en dödsasteroid med vårt namn på sig. Visserligen riskerar vi att träffas om 800 år, men ändå. Jag har själv skrivit om liknande larm genom åren men vet ärligt talat inte vad det ska vara bra för. I samtliga fall har nya banberäkningar visat att asteroiden inte alls kommer att träffa jorden. Och vad kan vi säga om hur en asteroid rör sig om 800 år? Inget som säkert kan peka mot jorden i alla fall.
Kvällens utflykt blev till Lilla Asien där jag beställde Hoisinanka och Staffan tog buffén. Det blev vi båda nöjda med.
Under kvällen en forcerad man som ville ha hjälp med att få tag på en viss namngiven journalist som jobbade på teve på 90-talet. Just det kunde jag inte hjälpa honom med. Mannen hade skrivit ett 30 sidor långt inlägg till socialtjänsten och ville ha tag på någon som mot ersättningen kunde sammanfatta det hela på fem sidor. Jag gav honom några nummer till frilanskollektiv.
Detta gjorde honom utom sig av glädje. Han hade ringt en rad tidningar utan att få tag på någon som ville hjälpa honom. På Expressen hade de varit direkt oförskämda sa han. Jag kan förstå det för mannen var rätt speciell men varför inte hjälpa folk ändå? Efter det att han fått hjälpen så frågade han mig om min musiksmak och vilken typ av film jag gillade och lovade att skicka mig en cd-skiva med Frank Zappa och en science fiction-film med posten som tack.