I dag tog vi vara på förmiddagens fina väder och åkte mot Dingle för att klättra upp genom Karl XII:s klyfta medan Hasse Peterson filmade. Vi startade hemma hos Anders med grötfrukost innan vi ställde upp oss på gården och lät oss intervjuas. Jag fick uppgiften att ringa upp Ebbe Schön för att fråga honom om klyften. Ebbe var skeptisk och berättade också att hans nya bok är på tryckeriet just nu. Kul!
Sedan packade vi in oss i Anders bil och körde en kvart för att komma fram till berget där klyftan finns. Vi parkerade bilen vid en lada och gick sedan längs vägen och sneddade över ett fält fram till klyftan som bestod av en massa nedrasade stenblock i olika storlekar och rätt många träd. Där tog vi oss sedan upp under säkert tjugo minuters ihärdigt klättrande.
Klättringen var inte utan problem men vi fixade den på ett bra sätt. Hasse filmade flitigt och vi fick möjlighet att kommentera en del under vägens gång. Man får nog säga att det är väldigt tveksamt om Kalle Dussin verkligen gick den här vägen någon gång. Och även Ebbe Schön, som jag slog en signal innan vi startade från Anders hus var tveksam. Ebbe menade att det nog kunde röra sig om en vandringssägen.
När vi kom upp möttes vi av en mindre skog där det växte gott om kantareller som vi gav oss på att plocka. Till slut hade vi en hel påse full.
Det var alltså en lätt prövning för oss att klättra upp till toppen. Väl där tog vi en fikapaus och satte oss en stund. Eftersom SMHI varnat för regn och blåst vid 12-tiden så tog vi oss ned efter 45 minuter, den här gången åt andra hållet där vi hittade en skogsbilväg som var alldeles utmärkt.
Längs vägen filmade Hasse en del och vi försökte identifiera ett par gamla bilvrak som stod inkörda i skogen. När vi väl kom ned på marknivå igen kom vi ut på en tomt där ett par bodde och det visade sig att mannen i huset fått undervisning om att detta var Karl XII:s klyfta då han gick i skolan en gång. Där ser man. Hasse filmade även honom och nu hade det också börjat regna så vi fick okej att ta en genväg överparets ägor för att komma tillbaka till bilen.
På vägen hem stannade vi till på en loppis och sedan på Ica i Hällevadsholm för att handla lite. Vatten och potatis var tanken. Men när Anders kom ut från butiken hade han glömt potatisen så den fick jag åka tillbaka och köpa när denna mindre fadäs upptäcktes.
Eftermiddagen tillbringade vi i köket, först med sillunch och sedan prata medan jag rensade alla svamp. Hasse plockade fram en underbar whisky – en 22-årig Bowmore 1989 cask strength – som vi drack var sitt fantastiskt glas var av.
Efter några timmar dök ”Stor-Anders” upp och det var kul att träffa honom igen efter ett par år. Vi tog också tillfället i akt att testa Anders nybyggda bastu och hans bar som ligger i anslutning till den. Och sedan var det mat och prat igen fram till klockan 01.
Demonregissören Hasse P i regitagen när färden mot klyftan skulle dokumenteras.
Här är klyftan täckt av träd som leder upp till toppen.
Vägen upp var ingen promenad i parken.
Brant blev det och Hasse P:s filmskicklighet ställdes på sin spets.
Ibland fick oortodoxa varianter tas till för att skicka kameran framåt i ledet.
På vägen ned gjorde vi ett fynd i skogen. Anders P vid en gammal PV.
När vi kommit ned för berget var det bara att ta närmaste vägen mot bilen.
Välförtjänt sillunch med tillhörande snapsvisor.
Svampen vi plockade på toppen förvandlad till god mat.
Stor-Anders och Jeanette.