Kylan håller i sig och snön ligger där den ska vilket är fint. Eftersom mottagningen på vår teve krånglade så skickades Markus upp på taket för att kolla parabolen som har en tendens att snöa igen ibland – men så var det inte. Så vi rattade in Telias bredband istället för Viasat och då gick det bra att titta igen.

Annars blev det en slö start på dagen där jag och Raili lagade lunch och åt tillsammans medan Markus fick sova ut eftersom han kom hem vid fyra i morse. Anneli, Niklas och småkusinerna stack iväg och badade i flera timmar medan jag var hemma med Raili och Markus. Har svarat på några brev och städat lite på skrivbordet men också köpt lite böcker ur William Corliss bibliotek som säljs på Ebay.

Det är för sorgligt att Corliss bibliotek splittras. Vi korresponderade under ett antal år fram till hans död och jag hoppas verkligen inte att de ska börja sälja ut hans arkiv också. Alla som intresserat sig för märkliga fenomen vet vilket fantastiskt och unikt bidrag Corliss gav till forskningen av okända fenomen och hans bokserie med fenomen ur den vetenskapliga litteraturen och tidskrifterna har gjort mer för att visa hur komplicerad och svårbegriplig vår värld är än någon annan efter Charles Fort.

Pratade med en kamrat som är mycket sjuk och som jag hoppas kunna hälsa på i Linköping på onsdag. Riktigt tråkigt och förhoppningsvis så ska han komma på lite andra tankar en stund när vi ses. Har mejlat med en annan sjuk kamrat som också behöver lite positivt i livet just nu. Det är bara att tacka sin lyckliga stjärna att man mår så bra som man själv gör trots allt.

Ole i Oslo hörde också av sig och berättade att 82 kilo böcker är på väg till AFU via mig. En fin julklkapp till arkivet. Ungefär hälften av böckerna kommer från Rauni-Leena Luukanens bibliotek.

Framåt eftermiddagen dök Thomas och Kristina upp. Anneli och Raili fixade till lammstek med båtpotatis och vi skålade i bubbel. God efterrätt med ost och portvin plus glass och blåbär gjorde middagen komplett. Vi passade också på att lära Kasper spela Chicago och det gick riktigt bra.

Fick telefon från en kille, Mikael, som brukar ringa ibland. Han hade flyttat till egen lägenhet nu och där såg han ljusklot som rörde sig, han hörde även konstiga ljud. Jag frågade om han hade tagit något kort på kloten som tydligen kom varenda dag och det hade han. Ett. Men tyvärr kunde han inte skicka över det eftersom han inte kom åt det där det låg i telefonen. Suck!

En annan som ringde ville bara önska god fortsättning och vi pratade en stund i en paus i junior-VM-matchen Sverige–USA där Sverige faktiskt vann med 1–0! Jan berättade hur svårt det var för människor att ändra en åsikt som de redan har och det kunde jag bara hålla med om. Vi människor är inte bra på att ta in ny information utan gör vårt yttersta för att behålla och förstärka de åsikter vi en gång skaffat oss.

Själv avslutade jag kvällen med en Electric nurse framför Bröderna Marx-filmen ”En dag på kapplöpningsbanan” eftersom jag tyckte det var dags att klämma en svartvit rulle nu i jul. Tillhör traditionen. Men lika bra som en del scener är där Groucho går loss som bäst lika förvånande sömniga är sång- och musikinslagen som tar upp nästan halva filmerna. Ofattbart att de kom undan med dessa bromsklossar då det begav sig.

Såg förresten att Mariestads-Tidningen uppmärksammade ringen på himlen över Lugnås och även min blogg om den. Dessutom gjorde tidningen det en lokaltidning ska göra: följde upp händelsen med ännu en artikel där de träffade mannen som låg bakom det hela. Bra jobbat!

Kasper ute i snön fotad av Niklas.

Samlade vid middagsbordet.

Markus och Niklas med kusinerna Kasper och Linus.

Kasper kollar in ställningen i Chicago.