Framåt tidiga kvällen kom så de första flingorna från skyn. Det blev egentligen inte så mycket resultat av snöandet men man kan väl tro att det vita regnet ligger kvar över natten och kanske en stund i morgon. Men så mycket vinter är det ju inte.

På bilden ovan kliver några av mina arbetskamrater, Monica, Staffan och Sujay med Gustav i spetsen, på genom snön på väg från La Barca efter det att vi ätit vår kvällsmat.

Hemma, innan det var dags att gå till bussen, tog jag en stund till att gå igenom några usb-stickor med filer som jag tankat ned under de senaste veckorna och sorterade in dem i datorn. Nästa steg får bli att städa hela mitt skrivbord i datorn där mycket blivit liggande under året. Filmer, bilder, texter och allt möjligt som måste organiseras för att sedan gå att hitta.

Anneli, Raili och Ylva har tillbringat dagen i Uppsala och fick ta det väldigt lugnt när de skulle köra hem efter snöfallet. 70 kilometer i timmen gick det, berättade Anneli när de väl kommit tillbaka hem igen.

Jobbdagen blev den lugnaste hittills på passet. Jag fick leta nyheter från när och fjärran för att hålla flödet igång. Visserligen har vi TT som också håller koll men när nyhetsbyrån vid flera tillfällen varje kväll skriver sina nyheter efter det att jag har skrivit dem på DN.se så undrar jag ibland om det inte är så att de följer mig lika mycket som jag borde följa dem.

Vilket jag inte gör. Istället håller jag mitt öga på de internationella byråerna eftersom de alltid är före TT.

Jag har fortsatt att läsa David Clarkes ufobok och hunnit fram till sidan 62. Clarke är en skeptisk iakttagare av ämnet men startade som en övertygad ET-troende. Som så många andra. Själv har jag aldrig gått den vägen utan alltid varit kritiskt nyfiken på fenomenen som folk rapporterar men liksom David intresserar jag mig lika mycket för människorna som för det de rapporterar.

Ska man syssla med ufo så gäller det att hålla en kritisk distans för att kunna se alla möjliga förklaringar.