I dag har vi tillbringat hela dagen i Yellowstone och passade på att fira den svenska nationaldagen med att bygga en snögubbe på 2.800 meters höjd i 25-gradig värme. Hela dagen var solig och fin med temperaturer över 30 grader men när vi började resan tillbaka kom molnen.

Vi lyckades vakna redan 06.30 alla fyra (inte illa) och åt en helt okej hotellfrukost med äggröra, korvar och våfflor plus en hel del annat. Så redan strax efter 08 rullade vi ut från parkeringen mot den västra infarten till Yellowstone.

Den första timmens bilresa händer det inte så mycket på, då är det mest skog och vackra vattendrag plus om man har tur bisonoxar – men inga sådana för oss på vägen in.

Vi hade bestämt oss för att köra en nordlig slinga i dag för att ta den södra i morgon då vi ändå är på väg ditåt.

Att köra längs vägarna i Yellowstone innebär att köra rätt långsamt. Och så snart man ser en bilkö så kan man börja misstänka att några längre fram sett ett djur vid sidan av vägen. Så då stannar man och hoppas att få se det också – innan det är borta.

Nå, vårt första moln var Norris Geyser Basin som är en av de mest berömda platserna i nationalparken. Men redan på vägen dit passerade vi ett par mindre varma källor som puttrade, luktade svavel och skickade upp stora rökmoln i skyn.

Men Norris är en annan grej. Här finns ett helt fält med hål i marken som har kontakt med vulkanen under oss. Området är helt underbart med rökmoln strömmande upp från underjordiska värmekällor som kokar vattnet och förvandlar det till ånga. När vi vandrade längs de trävägar som byggts upp runt området så fanns det en massa underbara färger att titta på. Värmen och kemin från underjorden kan verkligen måla tavlor.

Vi fortsatte längs den vackra och slingrande vägen mot norr och Mammoth Hot Springs Terraces med kamerorna i högsta hugg.

Mammoth Hot Springs Terraces är liksom allt annat här i parken lätt att komma fram till, det går asfalterade vägar till nästan allt. Och källorna här utgör inget undantag. Om man inte vill lämna bilen går mycket att se från fönstret. Men oftast går det att parkera och gå fram till det man vill se på väl anlagda gångvägar.

Den här terrassen ser ut att vara byggd av legobitar, kritvita sådana, blandade med röda klotsar och från toppen strömmar en stadig plym av ånga. Tillsammans med ångan strömmar det hett vatten upp och ned över stenarna.

Massor av turister samlas här och vi blandade oss med japaner, fransmän och rätt många amerikanska turister. Några av dem fick hjälpa oss med familjebilderna.

När vi var nöjda med bilder (inte dem som syns här utan dem vi tog med Nikonkameran) så gick Niklas in på turistinformationen och frågade var det kunde finnas en bra picknickplats längs vår väg. För vi skulle fortsätta mot Tower-Roosevelt där vägen delar sig igen.

Och det var under den här sista delen av turen som vi fick se de flesta djuren.

Vi såg bisonoxar i mängd, ett par svartbjörnar, vilda getter, en jordekorre, gaffelantilop, pilgrimsfalk, tre jättesöta uggleungar, en svan (som i ensamt majestät sam i The Swan Lake), svartsvanshjort, wapitihjort och en hare som var hur orädd som helst.

En av bisonoxarna låg alldeles intill vägen och vi kunde ta bilder på den från tio meters håll. Björnarna var det lite värre med. Den första, eller snarare de första, fick vi syn på då vi såg en grupp människor stå och spana rakt in bland träden hundra meter från dem. En snäll pojke lånade mig sin kikare och pekade mot ett par träd och när jag tittade där så såg jag hur det rörde sig.

Efter en stund såg vi en björnhona med två smånallar som busade och klättrade i ett träd. Vi stod där en god stund och kikade och tog några bilder innan vi fortsatte vägen fram och upptäckte en jättebilkö som vi anslöt oss till och då fick beta att en svartbjörn suttit på fältet nära vägen bara en stund tidigare.

Vi fick syn på den när den lufsade bort och bestämde oss för att ta en annan väg för att få syn på den och det fick vi också. Tjugo meter in i skogen lufsade den omkring.

Men vi skulle komma ännu närmare någon timma senare när vi passerade samma vägsträcka och björnen var kvar. Den här gången kom den gående kanske fem meter från bilen, nere i vägrenen medan ett par ranger viftade så att vi skulle köra vidare. Men vi fick en bra titt på björnen och även några bilder.

Yellowstone bjuder på fantastiska naturupplevelser. En del av parken har varit utsatt för en omfattande skogsbrand och det låg benvita stockar över stora områden med nya träd som vuxet upp mellan dem. Ett träd som skilde sig från mängden var Det förstenade trädet som hade hägnats av med staket eftersom fossilsamlare lyckats plocka med sig de två övriga som en gång funnits där.

Trädet, eller den stump som ni kan se här nedan, förstenades i samband med ett vulkanutbrott för 50 miljoner år sedan.

Vi stannade också till vid en sjö med två flytande öar – Floating Island Lake. Var tvungen att plåta den med tanke på att jag ägnade ett helt kapitel åt flytande öar i min första bok om naturfenomen.

En av de häftigaste upplevelserna var när vi stannade till där en grupp människor stod och spanade mot en bergvägg på andra sidan en klyfta. Det gick inte att se ett smack. Så jag gick fram till två äldre systrar som stod och tittade i en stark fågelkikare och då fick vi se tre ulliga uggleungar som satt där och väntade på att få mat från sina föräldrar.

Helt underbara! En stund tidigare hade vi sett bisonoxen så det var mycket fint på en gång.

Bisonoxar är vanliga och vi såg flera grupper av dem ströva omkring nära vatten och äta gräs. När vi senare på kvällen kom tillbaka till hotellet och låg i bubbelpoolen berättade en pensionerad amerikan som vi kom att prata med att han och hans fru sett en buffel komma gående mot bilen, rakt över ett vattendrag, och sedan stannat alldeles intill dem. De hade även sett utter och en varg under dagen.

Efter nio timmar i parken bestämde vi oss för att åka hem. Då hade vi också hunnit med att äta lunch (som störts av en massa djurspaningar) sittande på en stock inte långt ifrån en liten roliga jordekorre som jag fotograferade och filmade, glass som var lite väl typisk amerikansk söt med en massa annan goja i sig och beundra en massa olika klippformationer som såg ut att vara tagna ur en fantasybok.

De övriga sov sött medan jag körde de 90 minuterna tillbaka till West Yellowstone där vi tankade, handlade och äntligen kunde sätta oss på rummet en stund.

Efter bad i poolen gick vi ut och åt på Buckaroo Bills som var en liten restaurang där man kunde äta ute. Jag tog tacos, grabbarna revbensspjäll och Anneli ”Critters” som innehöll tacoskal och lite annat.

Ingen öl i dag heller. Andra restaurangen på två dagar som inte serverade alkohol.

På vägen hem slank vi in på New Pioneer Trading som sålde fossil och fina stenar. Och där gick vi en bra stund och bara tittade – även om jag köpte en liten bit förstenat träd som hittats lokalt i området.

Framåt midnatt släckte vi till slut. Lång och innehållsrik dag är slut.

Markus, Niklas och Anneli vid Norris.

Norris gejserfält…

…bjöd på fina färger.

Jag och Markus vid en oljeliknande utsöndring från underjorden i Norrisområdet.

Mammoth Hot Springs Terraces.

Samma plats fast ett annat ställe.

En av bisonoxarna som vi kunde se från vägen.

Det förstenade trädet.