Badminton och fortsatt bokjobb

Hann med att läsa igenom ytterligare ett kapitel som nu känns klart så boken kom ännu ett snäpp närmare sitt färdigställande i dag. Skrev in en intressant bit om en hackarattack som genomfördes så sent som i förra veckan också. Men jag hann inte jobba så länge som jag ville eftersom det också stod badminton på schemat, nog så viktigt eftersom det är den enda motion som jag ägnar mig åt.

Det blir ju mycket sittande vid datorer när jag har ett större projekt på gång och samtidigt ska jobba på DN.

Badmintonen blev en ”cliff hanger” då Stefan vann första set med 16–14 (jag tappade en ledning med 14–11) och jag tog hem andra med 16–14. Då hade klockan hunnit bli 11 och vi hade förverkat vår timme. I vanliga fall hinner vi ju med tre set på samma tid men i dag blev bollarna långa och många i varje set. Resultatet blev att vi får spela färdigt matchen nästa gång vi möts.

Eftersom jag hade lite för mycket att göra i går så ringde jag till Raili i dag istället. Raili fyller år samma dag som Markus men det skiljer ju ett antal årtionden. Men Raili mådde fint och hade haft en bra födelsedag i går med väninnor på besök.

På jobbet började jag med ett möte med en av DN:s teveproducenter och en grafiker för att diskutera en projektidé som de båda har. Och den lät rolig. Nu gäller det att hitta tid att göra den på men som det ser ut så kommer det att lösa sig. I så fall kommer ni att kunna se idé förverkligas under sommaren.

Nästa möte var med en medarbetare i min roll som skyddsombud.

Sedan var det bara att börja jobba. Mycket Trump som vanligt men också ett lustigt (kanske fel ord) samtal från en kvinna som kallade sig Maria och som sedan ringde ett tiotal gånger under kvällen. Ibland svarade jag och ibland Pontus.

Maria hade fått för sig att Expressen tryckte särskilda löpsedlar för Upplands-Väsby. Löp som var riktade direkt till henne. Enligt Maria ville Expressen tysta henne då hon hade uppgifter om Palmemordet som var känsliga. Löpen kunde till exempel innehålla ord som ”stoppa” vilket alltså var ett dolt budskap till henne. När jag sa till henne att samma löp fanns i Jakobsberg och Vällingby så sa hon att hon lyssnade på mig och att det kanske var så. Men en stund senare ringde hon upp igen och sa att hon hade kommit fram till att jag var en lögnare.

Det finns mycket knepigt folk.

Mat blev det – på La Barca. Jag ringde i förväg och så stod maten framdukad när jag kom dit. Hann prata med Anneli på vägen.

Resten av kvällen blev lugn. Ont i höger fot (kan stå på den, men inte gärna) efter badmintonen. Vänster hälsporre har blivit nästan helt bra men höger, den är inte kul.

Loading