Så har jag och Anneli tagit oss till Vetlanda efter en väderväxlande färd ned via Mjölby. Regn i Järfälla när vi startade och sol och 15 grader mellan Norrköping och Linköping för att toppa till 17 grader. Framme i Vetlanda, efter en långsam burgare i Eksjö (Har ni problem? frågade jag tjejen i luckan efter att vi väntat en kvart på att få beställa: Det kan man säga, svarade hon) mulnade det till när vi checkade in på Centralhotellet i Vetlanda.

Men rummet var fint och parkering fanns på gården.

Vi hann både byta om och skicka Anneli på ett ärende på stan (en strumpa gick sönder) innan vi tog bilen till Nye kyrka där vännen Linda skulle gifta sig med sin Per-Ola klockan 14. Hyfsat väder, alltså inget regn, och 15 grader varmt. Svensk midsommar i toppform.

Utanför kyrkan träffade vi en gammal UFO-Sverigebekant, Stig Ohlsson, som var med på det glada 70-talet och en gång medlem i Vetlandaföreningen tillsammans med Lindas mamma Irre Bredin. Vi slog oss ned på tredje bänk och sedan tågade Linda och Per-Ola in.

Allt gick bra och båda svarade ja på rätt ställe och avgav sina löften utan problem. Sedan var det sång och en halvtimma efter de vandrat in gick de båda ut, nu som man och hustru.

Bröllop är onekligen trevligare än begravningar.

När alla tagit sina bilder ordnade jag till några egna och sedan också ett slags officiell bröllopsbild bakom kyrkan efter att jag och Anneli rekat en bra plats. Ni kan se den här nedan.

Festen hölls hemma hos bröllopsparet som körde dit i Per-Olas rallybil så att gruset sprutade och ett gäng förvånade kossor tittade på. Eftersom solen glimtade till och inte en droppe visade sig blev tipspromenaden runt huset en trevlig historia även om många frågor kring brudparet var ordentlig överkurs.

Själva festen genomfördes på ”rännet” inne i den stora ladugården. Maten grillades ute och bars in till oss och Linda hade sett till så att all purjolök serverades i en skål för sig för oss (mig) som helst undviker denna grönsak. Tack, Linda!

Kvällen susade på med lite musikquiz som vi genomförde utan någon större framgång tillsammans med Per-Olas äldre bror, hans fru och Stig, presentöppning en masse (vi gav ”ett minne för livet” i form av en extern hårddisk för Lindas alla fina bilder som hon tar), efterrätt i form av Frödinge ostkaka (vi satt snett emot en ung mamma som jobbade på själva fabriken i Frödinge) och en massa prat.

Ibland höll jag koll på VM-fotbollen i form av DN:s rapportering i telefonen och ibland höll vi kontakt med pojkarna hemma via vår messengergrupp.

Till slut, när vi började bli klara att åka hem vid 22.30 kom det en liten lätt skur men då hade vi också hunnit besöka hönshuset som levererar sju–åtta ägg per dag och gå husesyn.

När jag och Anneli kom tillbaka till hotellet var vi lite frusna och trötta. Det var inte världens värme på rännet och dagen hade varit lång. Så efter midnatt slocknade vi.

Ballonger till de nygifta!

Linda och Per-Ola – numera gifta.

Efter en bilfärd på fem minuter var det dags för fest.

Och här säger de ja!