Efter att ha upptäckt att jag låg någon dag efter mitt lämningsschema för Historiska brott & mysterier satte jag mig och började jobba med en artikel om dansande bord, så kallade trollbord eller andebord. Jag hade ett bra underlag efter en intervju jag gjorde med Göte Henriksson i Arvika 2002 men eftersom jag misstänkte att han kunde ha gått ur tiden började jag med att kolla den saken.
Inga uppgifter om vare sig honom eller hans fru på Hitta eller Eniro. Så jag ringd en granne som bekräftade att båda var borta.
Då kom saken i ett annat läge. Plötsligt måste jag bygga om materialet och ta in mera nytt än jag hade tänkt mig. Så jag ringde en annan person som jag intervjuade 2006 men han hade slutat tillverka dessa trebensbord.
Nästa anhalt blev att kolla på Facebook och se där, där hittade jag Malin Larsson som visade sig vara i trollbordsbranschen. Efter ett antal försök fick jag faktiskt tag på henne och gjorde en intervju. Malin visade sig dessutom vara släkt med Göte och förde nu släktens trollbordstillverkning vidare.
Det blev ett bra samtal som jag bandade. Trodde jag. När jag skulle lyssna kunde jag bara höra mig själv och knappt det. Vilket inte är så bra när man är något mer beroende av att höra den som är i andra änden.
Skrev ned det jag kom ihåg snabbt och skickade det till Malin. Ringde men fick inget svar. Efter massor av försök fick jag svar i mejl att allt utom ett datum hade stämt. Tack för det! Nu väntar jag bara på en bild också.
På tal om bilder så fick jag tre sådana på posten i dag. De föreställde Karin och Rune Lagerstrand och ska användas till min artikel om Bispbergsfallet till Hemmets Journal. Skannade på stört så att Markus kunde ta med kuvertet och posta dem tillbaka till parets dotter som varit vänlig att ordna fram dem. Mejlade min redaktör där som blev glad.
När jag ändå höll på med annat så svarade jag på några brev också och tack vare Markus hamnade också dessa på lådan när han körde över en massa kassar med böcker och annat till Niklas i eftermiddags.
Men sedan blev det faktiskt lite bokjobb (avbrutet med Facebookfrågor, telefonsamtal och mejl i vanlig ordning). 39 kapitel klara och ett på gång. Alltså 13 kvar att skriva.
Fick Alan Godfreys bok ”Who or what were they?” på posten i dag. Bra, får då kunde jag kolla en del uppgifter som vi pratade om under intervju härom dagen. Lite knepig titel kan man tycka men innehållet verkar okej. Och så kom Rapport-Nytt! Alltid kul när den dyker upp.
Fick också beslutet om min begäran att få ut samtliga rapporter om oidentifierade flygande föremål i svenskt luftrum mellan åren 2000 och 2018 i dag. Avslag blev det. Försvarsmakten skriver i beslutet att dessa handlingar ”oavsett om efterfrågade uppgifter finns i handlingar hos Försvarsmakten eller inte” är belagda med sekretess eftersom ett utlämnande skulle skada landets försvar:
”Handlingar innehållande uppgifter av det slag som efterfrågats skulle, om de över huvud taget finns, röja Försvarsmaktens förmåga och metod för att inhämta och bearbeta information gällande identifiering av främmande makts luftfarkoster”, skriver man.
Så jag och övriga i Sverige får alltså inte veta om Försvarsmakten handlägger några uforapporter längre. Locket på.
Lite mindre locket på var det när jag fick ut 17 sidor från Statspolisens 3:e rotel (nuvarande Säpo) från en serie spökraketobservationer från 1946. Fick dem mejlade för fyra kronor sidan. Det mesta hade jag sett tidigare i Krigsarkivets samlingar men här fanns faktiskt en intressant anteckning för hand där en polis gick i god för några av vittnena, det var intressant.
Jobbade på till 00.30, rostade ett par mackor och läste igen DN från de två senaste dagarna över ett glas mjölk. Efter 01 var jag i säng.
Det nya numret av Rapport-Nytt.
