I dag fick Anneli äntligen komma hem från sjukhuset igen. Efter en ny mindre operation i foten i morse kunde Niklas och Markus hämta henne framåt eftermiddagen. Så skönt att hon är tillbaka hemma även om hon inte kommer att kunna fungera som vanligt – får inte stödja på foten på många veckor framöver.

Själv startade jag dagen med badminton med tefan och vi lyckades genomföra en av våra sämsta matcher i mannaminne. Och vårt minne är gott. Att jag faktiskt vann är obegripligt och skulle någon ringa upp mig nu i kväll och säga att allt blivit fel och att jag faktiskt förlorat så skulle jag inte ifrågasätta detta en sekund.

Men vann gjorde jag efter 12–15 (låg under med 2–12!), 15–9 och 15–7.

Eftersom Markus hade bilen i dag, det är hans jobbdag, blev jag hämtad och hemkörd av Stefan. På vägen stannade vi till vid Skälby pizzeria och plockade upp mat till mig och Niklas som vi åt framför ett avsnitt ”Seinfeld” (det har ni hört förut).

Såg en artikel i The Oregonian att brandskyddsmyndigheterna nu tar Bigfoot till hjälp i kampen för att förhindra skogsbränder. Inte så dumt kanske.

Rätt mycket att skriva på jobbet. Men det blev också en sväng till Rosa Drömmar för köttfärslimpa med Björn. Världens tunnaste! Man kan inte servera tunn köttfärslimpa. Det strider mot själva begreppet ”limpa”. Men tillsammans med ett bra potatismos, lingon och smörgåsgurka så funkade det.

När jag satt och åt ringde en man från Spånga som tagit en bild som han undrade över. Jag bad att få återkomma och pratade med honom lite senare på kvällen. Svårt att säga vad det är som syns på bilden, kanske en drönare. Omöjligt att säga eftersom föremålet var för bort.

Strax före 01 fick jag beskedet från Ola Binis föräldrar att deras son måste stanna kvar i häktet i Ecuador. Jag förstår deras förtvivlan. Sonen mår inte bra och att sitta i häktet gör hans hälsa allt sämre.