Även om många säkert tror att ufo är min hobby så har de fel. Ufo-intresset är mycket mer än det, det är nästan som ett halvtidsjobb. Nej, min hobby är böcker. Att läsa och att skriva om dem och att samla på dem. Det har blivt någonstans över sju tusen nu i ämnen som oftast har någon populärvetenskaplig koppling.

Men dte händer att jag läser skönlitteratur. Oftast science fiction men vid några ytterst sällsynta tillfällen något helt annat. Så medan vi alla går och väntar på att nya Harry Potter ska komma ut på svenska roade jag mig med att läsa en bok som just nu säljer bra i Storbritannien och som är minst lika fylld av magi och märkligheter.

Susanna Clarkes ”Jonathan Strange & Mr Norrell” (Norstedts) är en kolsvart historia på nästan 800 sidor, snyggt översatt av Jimmy Hofsö. Berättelsen utspelar sig i England åren 1806 till 1817 och är givetvis en fiktion men kryddad av fotnötter och hänvisningar till böcker som inte finns klädd i en dräkt som ska ge den verklighetens prägel. Och det lyckas Clarke väl med.

Denna mörkt magiska, men aldrig dystra och hela tiden spirituella berättelse handlar om de två magikerna Jonathan Strange och Mr Norrell (och som aldrig kallas annat än just det). De två lever i ett victorianskt England med miljöer som hämtade ur Forsythesagan men med minnen från en tid då magin ännu fanns levande i skogar, längs vägar och i hela den brittiska landskapssjälen. Mr Norrell blir en inspiration för Jonathan Strange som snart blir hans adept men när läromästaren återuppväcker en ung dam från de döda förändras allt. Något mörkt får fotfäste och magin tar sig plötsligt andra vägar.

Med tiden står de två magikerna jämnstarka och till synes på motsatta sidor. Inget verkar omöjligt för dem och Strange blir en viktig bricka i kriget mot Napoleon men när hans unga hustru försvinner faller Strange djupt och flyr till Venedig. Men slutet för de båda magikerna tillsammans igen, först som motståndare och sedan som medhjälpare, för en strid större än de någonsin kunnat hoppas på.

”Jonathan Strange & Mr Norrell” är en riktigt bra historia, fjärran från fantasytrams, välskriven och spännande. Många snäpp över Harry Potter önskar jag att den hade fortsatt några hundra sidor till för den var faktiskt riktigt bra.

Men nu väntar ”Sånt är livet” (Norstedts) av Roland Poirier Martinsson, doktor i teoretisk filosofi och bosatt i Lund bevars. En bok om livsvetenskapernas historia enligt omslaget. Kan nog bli spännande den också.