Hann faktiskt sortera alla papper som låg på golvet innan Radio Värmland ringde klockan 10.30 och Hanna Nilsson gjorde en utmärkt intervju med undertecknad under en kvart. Tycker att det hela blev rätt okej. Vi pratade om UFO-Sveriges Värmlandsprojekt 2002 och 2004 och om några fall, liv i rymden (självklart) och lite statistik.
När jag lagt på luren så lyfte jag en annan och ringde till Macoteket som fortfarande efter nästan tre veckor inte har hört av sig om min trasiga externa hårddisk. Detta trots att de lovade att de skulle kolla den så snabbt det gick. Efter fyra samtal, och lämnade telefonnummer utan att någon ringde upp, så blev jag gigantiskt sur och ringde och skällde på en stackars reparatör. Ännu surare blev jag då han började ställa korkade frågor.
Saken var den att jag blviit lovad en ny hårddisk av en annan sort eftersom den här var den tredje av samma sort (Iomega) som pajat på några månader.
Det hela slutade med att han lovade kolla hårddisken direkt samt att ringa tillbaka. Vilket han gjorde när jag satt i bilen i Västerås och väntade på Håkan Ekstrand. Trevligt nog så erkända han att de hade haft fel och allt jag sagt stämde. Nu kunde jag komma in på fredag så skulle de fixa en ny hårddisk åt mig.
Innan Håkan dök upp så slutförde jag en annan såpopera. Eftersom jag ska vara med i ”Morgonpasset” i radio klockan 08 i morgon så ringde jag Hanna Hellqvist för att få hjälp med en taxi dit. Hon var själv ute och åkte någonstans så jag fick ett annat namn att ringa. Så det gjorde jag. Efter femtioelva kopplingar utan att någon svarade så hamnade jag på Sveriges Radio i Göteborg. Fick ett nytt namn och försökte med det det.
Nu var den personen heller inte på sin plats men jag blev kopplad till hennes mobil och det var ju bra. Men efter att vi pratat i 30 sekunder så hör jag ett barnskrik och sedan skriker kvinnan och samtalet kopplas bort. Förbryllad förstår jag att något måste ha hänt så jag väntar fem minuter och ringer tillbaka igen. Men nu svarar ingen. Trettio minuter senare ringer en annan kvinna och så får jag hjälp med taxibeställningen.
Samtidigt får jag veta att den första kvinnans barn hade halkat och slagit huvudet i gatan i samma ögonblick som jag försökte prata taxibeställning med henne. Inte så kul och jag kan förstå varför alla inblandade skrek. Nu gick allt bra, det blev en bula men ingen hjärnskakning.
När Håkan så dök upp så gick vi in i hans förråd där en massa ufomaterial trängs, det mesta från vår Storbritannienresa i höstas. Vi ägna ett par timmar åt att sortera och plocka i ordning på allt innan det senare ska köras ned till AFU. Ni kan se Håkan i full färd med det på bilden ovan. Ett av fynden kan ni se här nedan.
Det som står i Håkans förråd är riktigt fina saker. Jag tror att AFU-grabbarna kommer att lyfta både ett och annat ögonbryn när vi väl får ned det. Problemet är bara att vi måste hyra en mindre lastbild för att få med hyllorna också. De pengarna har vi inte just nu.