I dag fyller vår Niklas 28 år och det var länge sedan han var en liten grabb. Men som förälder är det alltid svårt att helt och fullt förstå att ens barn har blivit stora. Och det har Niklas blivit för många år sedan. Fast jobb på TT och eget boende.

Det finns många skäl att vara stolt över pojken. Inte minst för att han är en bra person med stor empati, precis som sin lillebror, och med ett bra sätt när det gäller att möta andra människor. Och så skriver han väldigt bra!

Nu missade jag att vara med och fira honom i kväll eftersom jag har suttit på jobbet och randat coronatexter. Fortsatt enormt stort intresse från läsarna och allt man skriver hamnar på 50.000 läsare eller mer.

Fick ett bra tips om att Stockholms stad skickat ut information till skolorna som var felaktig när det gäller hur man ska bete sig om man drabbas av viruset. Jag kontaktade Folkhälsoinstitutet för att få en kommentar efter att ha pratat med en rektor och jämfört det som stod i meddelandet och vad myndigheten skriver på sin webbplats.

Det slutade med att Anders Tegnell ringde upp och bekräftade att det stod fel i Stockholms stads utskick och tackade mig för att vi hade uppmärksammat det. Kändes bra.

Innan jag gick till jobbet satt jag i flera telefonsamtal angående kommande föredrag, en podd jag ska göra på måndag och UFO-Sverigeaktiviteter. Pratade med Håkan E för att förbereda honom på att vi kan komma att ställa in vårt 50-årsjubileum i april på grund av coronasmittan. Mest för att vi ser hur andra arrangemang nu får allt färre besökare av rädsla för stora folksamlingar.

Jag pratade också med Anders Berglund om detta och fick medhåll också från honom att det nog kan vara läge att avvakta och skjuta fram jubileet.

Fixade mat till mig och Markus (innan han åkte och handlade) och sedan vandrade jag ut i snövädret. För det snöade stora flingor. Ni kan se en bild som jag tog vid busshållplatsen här ovan.

Även om kvällen inte blev lika intensiv som i går var det väldigt mycket att göra. Vilket roligt, det känns att man gör skillnad. Vi har över 2,5 miljoner sidvisningar på vår liverapportering nu vilket visar att folk verkligen vill få bra information om corona. Det går alltså väldigt bra för DN.

Sent på kvällen höll vi inom UFO-Sveriges planeringsgrupp ett gruppsamtal om hur vi skulle göra med jubileet och vi var alla överens om att det måste skjutas upp. När vi kan genomföra arrangemanget är inte klart ännu, det beslutet tar vi vid styrelsemötet i Ängelholm i slutet av månaden.

Däremot är det mera bråttom att bestämma ett datum för själva riksstämman, alltså vårt årsmöte, eftersom en ny kallelse måste ske två månader före.

Gick iväg till La Barca med Åke när det dök upp en lucka. Maten stod framdukad med var sitt glas vatten när vi kom dit, mycket beroende på att vi kom iväg sent då det kom en uppgift om att NHL ställer in resten av säsongen precis när jag lagt på med Barca. Så vi blev kvar på redaktionen ett tag till.

Till slut åkte vi hem och som vanligt blev det en stund efter 01. Väl hemma satte jag mig och skrev lite på min bibliografi över allt som skrivits om ufofenomenen på svenska, i faktaform, då jag blev uppmärksammad på en bok av min vän Karl-Arne Blom i Tived. Och även om ordet ufo inte nämns i Ernfrid Tjörnes bok ”Tiveden – gudaskogen” från 1963 låter författaren Johan i Ekemobygget berätta om hur han och brodern Kalle då och då kunde se lysande fenomen på himlen, och han gör det delvis på mål:

”Min bror Kalle och jag vi ser jämt fullt med ljus, som flyttar sig och flammar och ramlar ner. Men vi har alltid här på Ekemobygget kunnat se lite mer än andra. Det var likadant med Per, vår far. Nej, det är inga stjärnfall eller meteorer. Fast nog har vi sett såna ög. Våren 1939 såg Kalle e töcka meteor falla ned i Rösjön mitt på dagen. Den expedierade [exploderade] mitt över och föll i flera bitar ned i sjön. Det blev alldeles mörkt runt omkring. Töcke bödar krig o örlig”.

En spännande beskrivning som lämnar många frågetecken. Nu är jag uppe i 652 böcker i bibliografin.