I dag begick jag premiär och var med i DN:s podd för att prata om coronaläget i Norden, främst Norge, Finland och Island eftersom Hanna Grosshög (kollega i Malmö) har koll på Danmark. Det blev ett bra samtal och vi lyckades få med rätt mycket från de olika länderna på den kvart vi hade på oss.

Alla var nöjda efteråt och jag fick se hur en proffsig podd funkar. Lite skillnad mot den jag fick uppleva senare i kväll…

Efteråt tog jag bilen till Apoteket för att hämta ut mer nässprej och slank också in på Myrorna i Jakobsberg för att kika på deras böcker och skivor. Skivavdelningen är en fortsatt katastrof där 80 procent lätt kan slängas direkt och ingen verkar heller köpa något där. Böckerna är något mindre dåliga och där hittade jag ett par som nu kommer att hamna på AFU.

En tur till tippen (återvinningen) blev det också för att bereda plats i garaget eftersom jag väntar in lite mer böcker till helgen. På vägen hem hämtade jag var sin Husets pizza till mig och Markus på Skälby pizzeria. De är så stora att inte ens Markus orkade peta i sig hela sin. Så våra rester hamnade i en låda för senare konsumtion.

Framåt eftermiddagen, efter att jag fortsatt gå igenom de frimärken jag fått av Gunnar, ringde jag upp ett vittne som hade filmat något för honom okänt från Furusund den 7 oktober. Hans berättelse lät intressant men när Kenth på Rapportcentralen nu äntligen fick filmen så visade den bara en ljuspunkt i den riktning som Venus befann sig vid tillfället.

Efter att ha mejlat med Kenth ringde jag upp mannen och berättade vad vi kommit fram till och bad honom också att försöka gå ut någon morgon och se om han kunde se Venus.

Mer intressant var ett annat samtal senare på eftermiddagen. Då ringde jag upp en man som hade hört av sig direkt till mig för någon vecka sedan. Mannen bodde i trakten av Klövsjö och beskrev hur han för rätt många år sedan varit ute och gått då han hörde ett susande och tittade upp.

Det var mitt på dagen och när han kikade mot skyn fick han se tre föremål som han bedömde till ett par meter stora flyga över honom. De var som bakvända vingar på ett flygplan, alltså liknande bumeranger som flög åt fel håll med spetsarna framåt. Det hela gick snabbt men har säger sig vara säker på att det inte var några fåglar. Inget flaxande och de liknade heller inte fåglar.

Vi bestämde att jag skulle posta ett rapportformulär till honom plus en karta så nu kommer han att få det och jag hoppas han överraskar mig och faktiskt också fyller i det. Inte alla som gör men den här gången lät det som om mannen själv var intresserad av att dokumentera sin berättelse.

Fick mejl från Björn Lund på Uppsala universitet som hjälper mig med att försöka hitta svaret på den aska som föll i Stockholm i maj 1892 och nu kunde han berätta att den i alla fall inte kom från Island. Så frågan är nu var den egentligen kom ifrån? Kollade Etnas utbrott och det var faktiskt ett det året men efter asknedfallet…

Efter att vi ätit Annelis tjockpannkaka tittade jag en kort stund på hur de svenska damerna tog sig till EM genom att snyggt slå Island med 2–0 hemma. Nu såg jag målen i repris eftersom jag satt och förberedde en längre poddintervju som en georgisk ufolog skulle göra med mig.

Det blev en lite udda intervju och det på flera sätt. Dels hörde de av sig klockan 20 istället för 21 så det var rena turen att jag hörde Skypesignalen i lurarna som låg på skrivbordet då jag just då var inne för att kolla in de svenska damerna. Dels gjordes intervjun med en tolk från ryska till engelska som satt i Kalifornien (Michael Boruch längst upp till vänster) och dels kom frågorna att handla om helt andra saker än de jag hade förberett mig på.

Ufologen heter Konstantin Shonia och honom ser ni längst upp till höger medan mannen längst ned till höger är ljudtekniker.

Intervjun ja, vad ska man säga om den? Jo, att den blev lite speciell. Jag fick frågor om coronastrategin i Sverige (som Konstantin hyllade), om jättar och vikingar, shamaner och ombordtagningar. Vi pratade Adamski och telepatiska meddelanden och hur man kan använda biolokation för att konstatera var ett föremål landat.

Inte en fråga om hur UFO-Sverige jobbar, AFU eller spökraketerna. Så jag tog mig friheten att när de trevliga skyparna höll på att runda av berätta åtminstone lite om AFU och om min och Stefan Roslunds resa till Moskva 1993.

Ljudkvaliteten var kanske inte riktigt i DN-klass heller. För där var vår tekniker Patrik så noga att när vi testade ljudet en stund innan vi bandade podden i förmiddags, så bad han mig att byta rum för att det skulle vara lite mera dämpning på väggarna. När vi körde den georgiska podden blev jag till slut tvungen att fråga om de också hörde ett starkt bullrande ljud som plötsligt trängde sig på (och som fortsatte under en stor del av de 75 minuter podden varade) och det gjorde de. Det var nämligen en större maskin som utförde ett arbete utanför Michael fönster i Walnut Creek. Men det var tydligen inga problem.

Jag undrar ärligt talat vad de ska få ut av den intervjun. Men alla verkade nöjda och glada när det hela var slut. Podden verkar heta Эрекле Шония.

När jag inte satt med lurar och pratade i diverse poddar har jag sorterat lite papper och digitala filer, välbehövligt, frimärken, bara kul, och jobbat med boken – också kul!

Och så fick jag Historiska brott & mysterier nummer 8 i dag där jag har en artikel om ljusklot som stoppar bilar. Rubriken är ingen som jag har satt, men det förstår ni säkert.

Fick förresten en bild från Björn på DN när han besökte Rosa Drömmar i dag och det visade sig att min kritik från i söndags hade tagit skruv direkt. För nu hade personalen möblerat om och tagit bort en massa bord för att glesa ut. Bra! Jag blev uppriktigt förbaskad på dem när vi kom dit i förrgår och sa att det här skulle myndigheterna inte gilla. Och det tog alltså inte lång tid innan de fixade så att det blev säkert att äta där igen.

Sådant här tar tid annars. För om man skulle anmäla det till hälsovårdsmyndigheterna tar det ett bar tag innan de kan skicka dit någon, det vet jag genom Anneli som jobbar i samma hus som dem här i Järfälla. Då är det tydligen mer effektivt att som stamkund säga vad man tycker.

Gick ner och hängde tvätt innan dagen var slut. Känns ganska meditativt efter en lång dag. I säng framåt 01 efter att ha tittat på ett avsnitt ”De 100”.