Vaknar upp till solsken och en hänförande utsikt genom de två stora fönstren på vårt sovrum och inser att jag fyller år. Anneli grattar innan vi krånglar oss ned till frukosten. Grabbarna sover som grisar men jag gör mitt bästa för att få liv i dem eftersom vi planerar att åka in till Paris på lite sightseeing.

Det blev en heldag inne i Paris för hela familjen. Vi drog direkt till Triumfbågen som jag faktiskt aldrig hade varit uppe i trots ett antal resor till Paris. Det var en trevlig upplevelse med bra utsikt. Fast de över 280 trappstegen, som slingrade sig upp i en mycket smal spiral, kändes i benen när vi väl kom upp inte.

Sedan drog vi per promenad till Eiffeltornet. Som väntat var köerna flera hundra meter och vi nöjde oss med att stå och titta upp från marknivå innan vi vandrade iväg mot tunnelbanan (Metron) som skulle ta oss vidare norrut till Montmartre och Sacre-Coeur som också blev premiär för mig. Har stått nere vid foten av trappan minst tre gånger utan att ha tagit stegen upp. Nu blev det av trots att resten av familjen fastnade en stund hos några tjatiga lyckoarmbandsförsäljare som överföll dem.

Men kyrkan var fin och eftersom det var fotoförbud så var jag tvungen att ta en bild av det vackra taket.

Sedan bar det hemåt via var sin pizza slice i ett gathörn och sedan pendeln till ändstationen. Vi rusade in och fixade sittplatser hela vägen den här gången vilket visar på vis rutin.

Kvällen firades med lamm och gott vin hemma hos Tomas och Kristina. Anneli har blivit ordentligt snuvig men kämpade på ändå. Efter maten fick jag sång och tårta med siffran 51 brinnande i form av två ljus. God var den också.

Medan Anneli och Tomas gick och lade sig så satt jag och barnen uppe en stund. Niklas spelade gitarr och så satt vi och pratade och kastade ringspel med Markus. En stunds skön avkoppling efter en intensiv dag.