En minst sagt händelserik dag som började lugnt med att jag läste ut ”Perfektionisterna” som var lika intressant från början till slut. Framåt lunch tog jag bilen och hämtade Niklas i Solna eftersom han var hembjuden för vår traditionsenliga råbiffssittning med Ylva. Ibland gör vi den hos henne, ibland hos oss och ni kan se gänget samlat här ovan.

Jag och Niklas hade ett litet uppdrag när vi ändå var ute och det var att köpa kapris. Jag ville nämligen inte ha de stora kaprisarna till råbiffen och det var allt vi hade hemma. Och när jag stannade på Skälby livs på vägen så visade det sig att de inte hade kapris över huvud taget.

Ute i Solna fanns de i alla fall och Niklas gjorde en räd in i en butik, köpte fel storlek, men lyckades bättre andra gången.

Väl hemma åt vi en enkel lunch i form av korv och bröd innan Anneli såg till att hela familjen kom ut i trädgården för att kratta löv och klippa ned lite växter inför vintern. Fint blev det och vi passade också på att förvandla vårt gamla verandabord till kaffeved.

Sedan höll vi oss inomhus tills Ylva dök upp efter 18 och Niklas gav sig iväg till sånglektion. Då hade jag hunnit skriva klart en artikel på engelska om AFU och skickat iväg den till en ukrainsk ufotidning.

Fick ett intressant samtal från en man i Lit som den 16 oktober hade sett fyra klart lysande och avgränsade band röra sig över himlen för att försvinna bakom horisonten. Banden låg två och två efter varandra och var så tydliga att han hade stannat bilen och gått ur den för att titta.

Längden på de båda paren var ett par utsträckta tummar i längd och de rörde sig snabbt. Allt var över på 30 sekunder sa han.

Mitt i allt kom nyheten att Joe Biden nu hade vunnit Pennsylvania och därmed nått ointagliga 273 röster vilket gjorde honom till USA:s nästa president! Häftigt! Vi bänkade oss framför teven men SVT var inte med på bollen så istället tog vi in CNN på datorn men bytte till NBC när de började gråta i studion. Det finns ändå gränser för vad man står ut med som tittare.

Men sedan var det bara att ge sig på att skrapa 1,5 kilo oxfilé och förvandla den till ätbar råbiff. En insats som tar drygt en timme. Tjejerna hackade alla tillbehören och här kan ni se hur fint allting blev när vi till sist hade fått allting på var sina tallrikar. Vi passade också på att skåla in festligheterna med ett glas Pol Roger.

När Niklas var tillbaka från lektionen bänkade vi oss vid köksbordet och lät oss väl smaka. Var sin välkyld snaps blev det också plus en Lagunita. Och där blev vi sittande en bra stund medan NBC puttrade på på datorn på köksbänken. Då hade jag även hunnit bli inringd av min chef Frida som undrade om jag kunde komma in och jobba i morgon.

Dagen skulle också bjuda på en ljusstark bolid över Dalarna, norra Stockholm, Eskilstuna, Karlshamn och Örebro och rapporterna om den började ramla in precis när vi hade satt oss till rätta i soffan för att se på en film – ”Skuggan över Södern” (To kill a mockingbird”) med Gregory Peck. Jag lade ut en bit på Facebook och andra i föreningen skrev på andra håll. Så här skev Kenth på vår rapportcentral:

”Först ringde ett vittne från Karlshamn som kl 22.30 hade färdats i bill norrut på väg 29. Vid korsningen med väg 126 hade han norrut observerat ett kraftigt orange ljussken som på några sekunder snabbt rörde sig ned mot marken. Han uppfattade det som att det slagit ned några hundra meter i skogen norrut men hörde inget ljud, och såg heller inga tecken på nedslag/detonation på marken. Direkt efter ringde ett annat vittne från Tärnsjö som berättade att hela himlen utanför huset lyst upp i ett vitt sken under några sekunder, samtidigt som det skakat och bullrat som från stridsplan. Han hade ringt polisen som blivit nedringda och pratat med folk i Heby som sett samma sak. Han sa polisen fått samtal om samma ljus från hela Mellansverige.”

Den stora rymdstenen syntes alltså över mycket stora områden och sannolikt hänger den ihop med leoniderna som har sitt maximum snart.

Innan kvällen var slut badade jag och Niklas bastu och satt och pratade en stund och klockan hann bli rätt mycket innan vi tänkte sova. Ylva och Anneli hade redan lagt sig men Markus var vaken och satt vid datorn. Till slut var klockan efter 02 och det var lika bra att lyssna till Bidens segertal så jag och Niklas sate oss i köket och lyssnade.

Bidens tal var bra och presidentmässigt, inte bombastiskt och söndrande som Trumps, utan enande och försonande. Även Kamala Harris gjorde ett väldigt gott intryck och nu känns det som att det åter finns hopp för normalitet i USA. Några av mina Facebookvänner verkade tro på Trumps lögner om valfusk vilket är rätt häpnadsväckande då inga oberoende valobservatörer har märkt av något och de som håller i delstatsvalen (republikaner som demokrater) har sagt att det inte finns några sådana tecken.

Men snart lär vi slippa dessa påhittade historier med avsändare Vita huset. Frågan är bara vad Trump ska hitta på fram till den 20 januari.

Först vid 03 var vi klara för sängen.