Karlstad, Lerins ufotavla och ufoböcker

Utanför Lars Lerin-museet.

I dag lämnade vi ett regntungt Stockholm för ett till en början mulet Värmland men efter några timmar ett riktigt soligt Karlstad. En minisemester med mycket kultur och besök hos vänner.

På vägen ner blev jag uppringd av en reporter på Mariestads-Tidningen som ville intervjua mig om Projekt Galileo. Alltid trevligt att bli intervjuad av den tidning som jag själv jobbade på en gång i tiden.

Resan till Värmland bestod bland annat av ett besök på Lars Lerins museum i Karlstad som visade sig vara riktigt bra. Lars Lerin gillar vi skarpt och när vi dessutom fick se en ufotavla signerad Lerin så kändes det riktigt spännande.

Ser ni tefatet? Högst upp över staden.

Lerins museum ligger i det gamla danspalatset Sandgrund och det är värt ett besök. Något som många fler än vi tyckte i dag för det var en ständig ström av besökare.

Efter Lerin vandrade vi några meter till Värmlands museum som luktade nybyggt med fräscha plankor att gå på och snyggt uppbyggt överlag. Här visas en historisk exposé över Värmland med roliga föremål från stenålder till hyfsad nutid. Och en liten avdelning som berättade om den självutnämnde helaren och prästen Fredrik August Boltzius.

Montern var byggd av serietecknaren David Liljemark som jag hade nöjet att jobba med under flera år på DN:s Namn och Nytt-redaktion.

Jag och Anneli har sällskap av Ylva anslutit medan Markus får vara hemma och ta hand om blommorna. Och vi var alla väldigt nöjda med de två museerna.

Efter ett ha checkat in på Scandic Winn i centrala Karlstad stannade Ylva på rummet medan jag och Anneli gick de två kilometerna till Antikvariat Bokbob på Ulvsbygatan 9 som visade sig vara en lyckträff. För där stod ett antal kassar med fräsch ufolitteratur som en kille i Karlstad hade lämnat in.

Staffan Bergström och jag.

Ägaren Staffan Bergström kände till AFU och var väldigt bra att göra med. Jag fick ladda ned AFU:s boklista på hans bärbara dator och kunde sedan gå igenom alla bokkassarna och plocka ut de böcker som vi saknade eller bara hade ett exemplar av plus några som jag anser att vi kan sälja för en bra summa.

Här nedan kan ni se de böcker jag köpte och nu kommer att donera till AFU.

Mina inköp.

Vi stannade på antikvariatet en bra stund eftersom det var kul att utbyta bokhistorier mellan oss. Bland annat berättade Staffan om hur en dam ringt honom och bett honom komma för att hämta böcker som hon annars kulle slänga och när han kom dit var det förstaupplagor av Linné och mycket annat fint.

Det är inte klokt hur folk behandlar böcker numera. Jag gav honom i alla fall mitt kort och han lovade höra av sig om han skulle komma över något större parti de ämnen som intresserar mig och AFU.

I kväll blev det middag på Tryckeriet på Kungsgatan 16. Alltså Nya Wermlandstidningens gamla tryckeri som blivit restaurang. Och den visade sig vara riktigt bra med god mat och god service. Tryckeriet låg bara några minuters gångväg från hotellet och hade en uteservering och en inomhus. Ute var knökat så vi hamnade inne där vi blev serverade av ägaren själv, Christer, som berättade att det hade varit ett mycket tufft år.

Tryckeriet var riktigt bra.

Tjejerna beställde friterad broccoli med citron och Bredsjöpecorino och aioli (Anneli) samt sparris med hollandaisskum och saltrostad mandel (Ylva) medan jag tog en spännande råbiff på svensk oxrygg med kålrabbi, wasabi, soja, yuzu, rispeppar och cashewnötter. Till den, och den fick räcka hela middagen, blev det en lokal värmlandsöl kallad Pyttipanna från Spisbryggeriet i Sysslebäck som trots sitt märkliga namn var en hit.

Huvudrätten för damerna var stekt rödtunga medan jag tog en entrecôte från Kils slakteri med varmslagen bernaissås, krispig jordärtskocka och friterad färskpotatis.

Eftersom det var mycket folk blev vi varnade för att maten kunde ta upp till en timma men det gick som tur var fortare än så.

När den väl kom in var min entrecôte inte alls som jag beställt den – så blodig som ni vågar göra den. Så jag sa till och skickade ut den. Christer kom fram och tog hand om det direkt och jag kan garantera att det inte tog mer än några minuter innan jag fick in en ny som var perfekt stekt. Jag har skickat ut många köttbitar genom åren men aldrig varit med om en lika snabb rättning av en felaktig order. Snyggt.

Innan vi gick tillbaka till hotellet tog vi en sväng på stan. Hyfsat mycket folk ute i den ljumma sommarkvällen som har bjudit på några skurar men mest sol eller lätt molnighet.

När vi rundade upp för att gå Östra Torggatan tillbaka till hotellet passerade vi en busshållplats där en man, som av uniformen att döma körde buss för Keolis, kom fram till mig och undrade om jag inte var ”Clas som sysslade med ufo”. Och det var jag ju. Vi hann inte prata särskilt länge men mannen sa att han var ”en av oss” och kände till en del uforapporter. Så jag gav honom mitt kort och tackade för att han tagit kontakt.

Hemma på hotellet summerade vi den mycket lyckade dagen innan Ylva gick in till sig och vi började göra oss klara för sängen. Tidigt blev det! 23.30 hade vi släckt.

Inne på Lars Lerin-museet.
Mycket att titta på!
En av Värmlands vita älgar fins nu uppstoppad på Värmlands museum. Den sköts i Forshaga år 2000.
Motljus är aldrig roligt men solen sken i Karlstad i dag!
En del av Boltziusmontern.

Loading