Heldag på mindre vägar i Värmland men först en bra hotellfrukost på Winn där vi bor. Mycket folk på hotellet så vi får äta i skift inom vissa tider vilket inte hindrade att det var fullt i matsalen.

När vi lämnade Karlstad var det mulet och så såg det ut mest hela dagen med lite regn (kort) och en del sol. Första anhalt var konstnärskollektivet Not Quite i Fengersfors 84 kilometer från Karlstad dit vi tog oss på lite slingrande vägar. Not Quite är inrymt i det gamla bruket där det tillverkades papper in på 70-talet. Nu har en del av de stora och luftiga våningarna fyllts av konst men mycket är tomt och annat innehåller de gamla maskinerna.

Vi var där drygt en timma och jag var kanske inte så imponerad av själva konsten även om det fanns en del som stack ut.

Bland annat fanns där två konstverk med viss ufoanknytning som ni kan se här bland bilderna här nedan. För visst är det ET som vandrar här?

I vilket fall var det roligt att se det som fanns kvar av bruket. De stora och imponerande maskinerna. När jag ser sådana här lokaler tänker jag ofta på vad AFU skulle ha kunnat gjort med dem. Tusentals kvadratmeter som utnyttjas väldigt lite. Men, men, de ligger ju alltid en bra bit från Norrköping.

Nästa stopp blev en loppis som inte imponerade men jag hittade i alla fall ett Kalle Anka-album som jag inte hade så det köpte jag för tio kronor. Men målet var Värmskogs café i Klässbol som vi hade hört talas om eftersom de skulle ha stora och häftiga räkmackor. Och det var de, som ni kan se här ovan – och nedan där jag tog en närbild av min. 300 gram räkor kostar också så mackan gick lös på 200 kronor, men det fick jag kosta på mig nu när vi hade tagit oss hit.

Under tiden som vi stod i kön (och den var lång!) för att kunna beställa och medan vi satt och mumsade i oss våra mackor och drack den lokala lättölen, så lyssnade jag på diskusfinalen där Daniel Ståhl och Simon Pettersson var de svenska hoppen. Och tänk vad spännande det blev! Och att det blev dubbelt svenskt i topp! Galet bra. Att det började regna lite gjorde ingenting.

Nästa resmål var Sliperiet i Borgvik som hade två större utställningar, en på vinden där Umeåbördige Mark Frygell ställde ut och sålde tavlor som alla kostade femsiffriga belopp. Ett fantastiskt härligt ljus uppe under taket som ni kan se.

Men bäst var utställningen längst ned (restaurangen låg mellan dem) där fotografen Alison Jacksons bilder visades. De var värda de 80 kronorna i inträde. Bilderna var fantastiskt roliga och skickligt utförda. Här hade Jackson använt sig av personer som liknar kändisar som Michael Jackson, Mick Jagger, drottning Elizabeth och Donald Trump. Bland annat.

Och det var riktigt skickligt utfört och alltså väldigt roligt. Men sedan bar det av mot Karlstad igen för att vila lite på rummet och smälta mat och intryck. Och givetvis tittade vi på teve och såg repriser av hur de svenska handbollsdamerna (som Niklas bevakar) vann över Brasilien och hur diskusgrabbarna tog sina medaljer.

Framåt kvällen kom Ylva över och sedan gick vi tre till restaurang Barón som ligger vid Stora torget och som är inrymd i den gamla bankbyggnaden. En fantastiskt fin lokal med ordentligt högt till tak.

Vi fick en bra plats under det häftiga taket och snart hade vi beställt in var sin välsmakande drink, jag och Anneli en Ave Marina och Ylva en Gimlet. Till drycken en mindre förrätt kallad Combo som innehöll tre utvalda charkuterier (som det heter på menyn) och lika många ostar plus oliver, marmelad och bröd.

Huvudrätten var alltså tapas där vi blandade en del i form av grillade lammracks, tonfisk, revbensspjäll, små pizzor och friterad bläckfisk.

Till huvudrätten drack vi var sin Carnegie Happy Daze. Och vi kan verkligen rekommendera Barón. Bra mat, trevliga lokaler och bra personal.

För att smälta maten gick vi en vända genom stan innan vi tog oss tillbaka till hotellet.

Vi har haft två riktigt fina dagar här runt Karlstad men i morgon lämnar vi hotellet för Selmas Spa i Sunne. Och så ska vi träffa en Facebookkamrat i Borgvik! Vi hade kunnat göra det redan i dag eftersom vi faktiskt var där men då insåg inte han att jag var där och jag tänkte inte på att jag faktiskt hade en kamrat där.

Sist på kvällen fick vi in en rapport om ett föremål filmat i dagsljus som jag kikade på. Mejlade den till Johan på RPC och nu får vi se om det går att hitta en förklaring på det hela eller inte.