Vaknade 03.30 men lyckades tydligen somna om utan att jag märkte det för nästa gång jag tittade på klockan var den 06.30 och jag gick upp, packade klart och gick ner till frukost. Slog till på burrito, frukt och juice, satte mig med Jacques Vallee och författaren Eric Wargo för att äta den och prata lite.
En stund senare anslöt David Metcalfe som jag mött i hissen en stund tidigare och som berättade att han var en trogen läsare av Håkan Blomqvists blogg och när Jacques gick för att hämta sina väskor satt vi tre kvar och pratade om AFU och vårt arbete som alla jag pratar med är grymt imponerade av.
08.15 kom Diana Walsh Pasulka som bestämt träff med mig för ett samtal om AFU under gården. Diana, som ni känner igen från ”Konspiration UFO” på SVT är författare och professor i religionsvetenskap vid University of North Carolina Wilmington.
Som så många andra på konferensen visste hon inget om AFU sedan tidigare. Noll. Men nu brann hennes intresse för det vi gör och hon var imponerad över det hon fått se och höra under min presentation. Vi kommer säkert att hålla kontakten.
Sedan blev det lite krångligt när vi skulle ta oss till Rice. Flera av oss hade lite för många väskor för att vilja gå och vi väntade på att hoppa på en buss som skulle köra oss dit men det visade sig att den gick först 09.00, alltså exakt då första föredraget börjar. Inte mycket att göra åt.
Så när den väl kom hoppade jag, Jacques och Angelo John Lewis från New York ombord och blev till sist körda så vi kunde lyssna till Jeff Kripals föredrag som vi missade en del av, tyvärr.
Men vi hann turligt nog lyssna till Ed Mays oerhört intressanta och så personligt och engagerande föredrag om hans arbete med det en gång topphemliga Star Gate-program där den amerikanska underrättelsetjänsten under kalla kriget spionerade på Ryssland (och tidigare Sovjet) genom fjärrseende spioner som Joe McGoneagle. Och ryssarna gjorde samma sak från sin horisont.
Mycket imponerande och väldigt spännande.
I en paus gick jag fram till Jeff Kripal och tackade honom för en fantastiskt bra konferens och att han bjöd in mig. Jag visste att jag inte skulle hinna senare eftersom jag ska åka till flygplatsen 11.45. Vi var rörande överens om att hålla kontakten mellan våra respektive arkiv och lära av varandra, kanske utbyta en del dubbletter.
Jeff hade med sig sin bok ”Authors of the impossible” med en trevlig dedikation som jag ser fram emot att läsa på flyget. Men sedan var det dags för mig att säga tack och hej till alla som jag kunde få tag på och tillsammans med Angelo John Lewis gå till vår väntande bil som skulle ta oss till flygplatsen. Angelo skulle till Newark och jag till Amsterdam.
Innan dess hann jag ta en bild av en flaska med ”ufovin” som Greg Bishop hade med sig. Ni kan se den här ovan. En häftig etikett på alla sätt.
Vår chaufför var från Kambodja och pratade en nästan obegriplig engelska som jag hade väldigt svårt att fatta. Som tur var ställde han inga frågor utan berättade egna saker om kriget och annat. Då var det lättare att prata med Angelo som blev väldigt intresserad av att komma och se AFU. Han ska nämligen till Köpenhamn lite längre fram så vi ska se vad det går att göra åt den saken.
Väl framme släppte vi av Angelo först och sedan mig vid D-terminalen. Där var det snabba ryck. Först i kön till incheckningen som gick supersnabbt. Sedan till säkerhetskontrollen med bälte av, skanning och allt det där men även den saken gick snabbt och enkelt.
Väl igenom tog jag en bild av mig själv och den amerikanska flaggan.
Upp för en rulltrappa kom jag till ”Taxfreen” där jag spanade in en flaska Hendricks för 36 dollar som jag slog till på. Den gillar ju både jag och Anneli. Nästa stopp blev en godisbutik där jag investerade i en 3 Musketeers och en Milky Way. Jag har totalt glömt bort att äta godis på den här resan förutom en chokladkaka första kvällen.
Sedan blev det mat. Hugo’s Cocina visade sig vara en restaurang utan menyer där man fick skanna av en QR-kod för att kunna beställa, och betala. Vilket var enkelt. Satte mig vid ett bord för två, knappade in en Hugo’s burgare och en Modelo på fat för 22 dollar tillsammans. Sedan tillkommer dricks som alltid. Gott var det och det är ingen tvekan om att de kan göra bra burgare i det här landet.
Sedan var det väntan på att gå ombord som gäller. 15.35 lokal tid lyfter vi och 07.35 i morgon landar vi på Schiphol. Redan 08.25 flyger jag vidare till Stockholm där vi landar 10.25 vid terminal 2.
