Så var det dags för sista dagen i Barcelona och vi tog en extra sovmorgon till 08 och sedan sen frukost efter att ha börjat packa så smått. Frukosten här har varit bra med mycket att välja på och den har varit något att se fram emot. Inte minst den färskpressade juicen.

Vi ägnade mesta delen av förmiddagen åt att prata med folk och flera kom fram till mig och sa att de var väldigt nöjda med mitt föredrag i går och en man från Argentina sa till mig: ”You were the best, the American had nothing to say.” Nå, ”amerikanen” (Chris Mellon) hade en hel del att säga tycker jag nog men det känns givetvis bra att flera tyckte att mitt föredrag var intressant och bra.

Och ska jag recensera de föredrag jag har sett och jämföra med mitt så finns det en stor skillnad: Ingen av de andra hade några fakta att presentera utan bara åsikter, ofta grundade på filmer från Youtube som ingen av dem verkade ha undersökt.

I många stycken var den här kongressen fylld av tyckanden och väldigt lite kunskap. Och där känner jag att Sverige står starkt, liksom Norge som genom Erling Strand presenterade fakta och inga spekulationer. Där tror jag att vi två kunde ge dem som verkligen ville veta något det de var ute efter.

Strax före 12 kom vår chaufför som visade sig vara samma kille som körde oss hit från flygplatsen i torsdags. Värmen var rätt tung och termometern visade 26 grader när vi klev ur taxin vid terminal 2 och ställde oss i en lång kö för att checka in. Och det skulle ta 45 minuter för oss att komma fram.

Vi tog vägen över Burger King för att köpa något att dricka och lite smått att äta och efter det var det bara att vandra mot gate U35 och sedan gå ombord. Då hade jag också kommit på att jag faktiskt inte hade ätit den minsta godisbit under hela resan. Och eftersom jag bara äter godis vid utlandsresor och kring jul så slog vi till och köpte några Toblerone för att rätta till detta.

15.25 rullade vårt plan iväg och då satte jag mig med Paul Devereuxs bok ”The powers of ancient and sacred places” som jag fick av honom när vi sågs i augusti. Jag snabbläste den under den drygt tre timmar långa resan med fokus på de avsnitt som handlade om ljusfenomen och annat som intresserar mig.

När vi väl landade hade vi hunnit äta god mat i form av pasta och kyckling och druckit en cola (jag). Och väskorna kom rätt snabbt och när vi vandrat ut från terminal 5 var Markus på plats för att hämta oss.

Nu tog jag över ratten eftersom vi skulle lämna Markus hemma hos sig först och med oss på vägen lyste en enorm gul måne mot oss lågt över horisonten.

Vi stannade också på Coop i Barkarby för att jag skulle hämta ut ett paket med en Jules Verne-bok som jag köpt på Tradera och för att handla lite mjölk som passade bra till den spaghetti jag kokade när vi väl kom hem på riktigt.

I brevlådan låg också årets utgåva av Julstämning där jag skrivit en sex sidor lång artikel med rubriken ”Mumiens förbannelse”. En artikel jag skrev kring årsskiftet 2021–2022, så pass lång framförhållning var det.

Under tiden pågick en dramatisk valvaka som fick rulla på i bakgrunden medan vi packade upp, startade en tvättmaskin och tog hand om allt som skulle tas om hand. Och valet, ja det var så jämnt att jag fick gå och lägga mig utan att veta hur det egentligen hade slutat. Och det visste ju ingen annan heller.

Vid 23.30-tiden ledde högersidan med ett mandat så det lär ta några dagar innan Sverige har ett resultat.