Kusinträff hos Lena

Samlade hos Lena.

När vi rullade ut från uppfarten klockan 08.30 föll snön allt ymnigare men under resans gång blev det bättre och trots långa köer före Örebro till följd av plogbilar och någon timmes regn mellan Örebro och Mariestad var vi faktiskt bara 30 minuter sena när vi backade in framför Böckernas hus i Tidan.

SMHI hade varnat för både det ena och det andra men resan från Järfälla till Skaraborg gick bra. Lite halka på några ställen men inget som egentligen hindrade särskilt mycket.

Vi var hela familjen och Anneli och Niklas hade hoppat in på Icabutiken i Tidan och köpt mackor och Billys, som vi sedan åt i Peters lilla pentry, medan jag och Markus med Peters hjälp bar in kassarna med böcker.

På plats i Böckernas hus.

Peter hade placerat mikron bland böckerna i en hylla utanför pentryt eftersom den säkringen var mindre belastad.

Markus bland fantasyböckerna.

När vi ändå var där kikade vi runt lite och jag hittade en del äldre nummer av tidningen Se som jag investerade i. Bland annat ett som jag aldrig sett förut och som hade min favoritastronom, jämnbördig med Peter Nilson, på omslaget – Knut Lundmark.

Niklas hittade en bok.

Niklas spanade in hyllan med böcker om politik och hittade en om Harpsunds historia som han köpte.

Markus och Niklas med Raili.

Men sedan var det dags att köra till Raili eftersom vi bestämt träff där med Thomas, Kristina och deras pojkar. Men målet var att ta med sig Raili till Lena för att äta mat och umgås några timmar.

God mat hos Lena.

Det blev en väldigt trevlig kväll där vi åt Annelis smarriga fika (äppelkakan var perfekt!) rostbiff med potatisgratäng och senare kladdkaka med glass. Däremellan spelade vi Chicago och några Texas Holdem medan jag och Anneli körde tillbaka Raili till boendet i Ullervad för att sedan återvända till de övriga på Dunderhult.

Hyfsad hand.

Vi var så många som spelade att det fick bli dubbla kortlekar när vi spelade Chicago. Något som gjorde att jag lyckades få ihop ett femtal. Får man vara nöjd med. Anneli tog mycket av ansvaret för Raili och satt med henne under stora delar av kvällen. Hennes mammas demens blir givetvis inte bättre och det kan vara väldigt påfrestande för omgivningen att få svara på samma frågor om och om och om igen.

Anneli och hennes mamma.

Vägen till Lena var så hal att jag körde i 15 kilometer i timmen och ändå gled en bit när jag bromsade till för att stanna innan vi körde upp på den något större vägen.

Vid 22-tiden var vi nöjda med kvällen och körde till Mariestad där vi bor i natt i en familjevåning vid Gamla torget. Stort! Väldigt stort. Det var lite trixigt att hitta hit eftersom bilden vi fått med visade en annan ingång, där vi nyckel inte passade, och skissen en annan väg som gick på andra sidan huset.

Men in kom vi, grabbarna duschade och vid midnatt var vi klara för sängen.

Ufologiskt kom jag överens med en amerikansk ufolog att få hans diabildsamling och skanna också hans pappersbilder. Detta återkommer jag till.

Grabbarnas rum.

Loading