Vykortsskönt är ett ord som kommer väl till pass när det gäller Le Mont Saint Michel dit vi styrde kosan tidigt på morgonen. Ön med klostret och kyrkan ligger ganska rakt norrost om Carnac och dit är det en 22-milafärd. Vår kära navigator gav sig också den på att vi skulle åka småvägar dit vilket gjorde att det tog extra tid.

När vi kom fram var tidvattnet på väg in men utan någon större dramatik. Platsen är ju känd för sitt tidvatten där havsbotten friläggs helt vid ebb så att det går att gå torrskodd ut till ön. Men det gör det ju i alla fall med hjälp av vägen så vi parkerade bilen bland hundratals andra turisters bilar och gick på en rundtur i vad som är en liten stad i miniatyr med en enda gata fylld av butiker och restauranger. det påminner lite om San Marino, fast då betydligt mindre.

När vi var färdigvandrade så åt vi på en av restaurangerna, inte billigt men hyfsad mat.

Ett tag hade vi tänkt åka till Saint Malo, en häftig stad enligt guideboken, men istället körde vi till Bayeux som fyllde två av våra behov. Dels ligger staden nära D-Day-stränderna som vi ska besöka i morgon och dels finns ett mycket känt konstverk utställt där, den så kallade Bayeuxtapeten som med sina 70 meter berättar historien om Wilhelm Erövraren och slaget vid Hastings 1066 men som de flesta också vet har en återgivning av Halleys komet som syntes på himlen det året på sig.

Tapeten, som är ett 70 meter långt broderad seriestripp (skulle man kunna säga) var riktigt häftig att se. Vi gick på rad efter en massa andra besökare med en svensktalande röst i lurarna och kunde lätt följa händelseförloppet som utspelade sig i en enda lång beskrivning av ett historiskt skeende för 1.000 år sedan. Det museet är verkligen värt ett besök.

Näst anhalt blev turistbyrån för att få hjälp att boka hotell vilket gjordes prompt och sedan var det bara att checka in och dra ned på stan för att ta en iskall öl och äta gott.

Uppe i kyrkan är utsikten fin.

Kyrkan har också en liten fin klosterträdgård högst upp.

Ylva i ett av de många kyrkorummen.

Den enda vägen (om den också är sann vet jag inte) kryllar av turister och turistfällor på väg mot kyrkan.

Det var tyvärr fotoförbud överallt på museet så detta är den enda bilden jag kunde ta. Niklas och Markus studerar en modell av hur en kyrka uppfördes under 1000-talet.

Efter museet checkade vi in på ett hotell i staden och sedan blev det god mat ute på stan. Anneli och Ylva äter ostron.