Dagens viktigaste jobb var att bevaka presskonferensen som polisen höll i Gällivare med anledning av anhållandet av en man som misstänks för mordet på en 29-årig kvinna i Norrbotten. Men DN hade bestämt sig för att inte vara på plats och polisens löften om att fixa direkt telefonförbindelse så att vi som inte var i Gällivare kunde lyssna med var bara snack visade det sig. Dessutom hade polisens presschef stängt av sin telefon och tagit helg.

Så jag ringde runt till några gamla arbetskamrater, Bertil Warg och Olle Öhman och hörde om inte de kunde gå dit och lägga en mobil på bordet så att jag kunde lyssna. Men Bertil var tvungen att flå en älg eftersom det var åtta grader kallt och det skulle bli svårare att göra det för varje timme och Olle var sjukskriven. Dessförinnan hade jag försökt att få Kuriren att ställa upp men de ville inte eftersom det skulle bli att hjälpa en konkurrent.

Så jag ringde på ännu ett namn som jag fått av Bertil men han visade sig vara på väg ut med sina barn efter att ha jobbat i tio dagar och det gick ju inte att ändra på. Ett annat tips, som jag fick av Olle, visade sig vara lik sjuk som han själv. Och den femte jag ringde kunde inte för sin arbetsgivare.

Så jag fick läsa TT och andra sajter och försöka ta reda på information bäst jag kunde. Inte kul för en som gillar att vara först.

När jag kom hem var Niklas på scouting och blir borta över natten så vi andra tre käkade tacos för brinnande livet alldeles på egen hand. Sedan satt jag framför teven och plockade med Caulfields alla diabilder innan klockan blev så himla mycket att jag måste hoppa i säng. Nu.

Jo, jag ringde och gratulerade Kicki, en gammal arbetskamrat på Norrbottens-Kuriren, eftersom hon fyller 50 år i dag. Jag fångade henne med familj på ett hotellrum i London där de var några dagar. Allt var bara bra och vi kom båda fram till att det var alldeles för länge sedan vi sågs.