Dags för ny miljö för min blogg har min kära webbmaster bestämt. Så nu kör vi. Och det verkar ju fungera. Tack Mikael för ditt tålamod med mig – och mitt sena telefonsamtal 🙂

Annars började dagen med att Uppsala Nya Tidning ringde och väckte mig. Och skrämde mig halvt från vettet. Journalisten ville göra en intervju inför ett föredrag jag ska hålla i Öregrund på onsdag. Det var bara det att hon sa att jag skulle hålla det på torsdag. Och vem är jag att säga emot en journalist. Men lite orolig blev jag så efter intervjuns slut slog jag på datorn och konstaterade att det faktiskt var jag som mindes rätt. Ringde tillbaka till Uppsala så att även tidningen skulle få rätt.

Efter det samtalet var det dags för min redaktör Andreas att slå en signal. Han ville bolla lite bilder som skulle kunna bli omslag på nästa bok. Så det gjorde vi en stund men hann väl inte riktigt klart.  Fast i det läget började jag inse att jag nog borde ta hand om tvätten – och äta – och en del annat. Skulle det dessutom vara inne på jobbet klockan 14 för en kurs.

Det hela slutade med att jag hann med hälften av det jag skulle. Missade att äta lunch (obra) men hann få ut tvätten i maskinen (fick ringa Niklas som hängde den åt mig) och petade in en ny laddning i tvättmaskinen innan jag fick dra till bussen.

På tunnelbanan läste jag ut en fruktansvärt konstig bok med titeln ”Proof of Extraterrestrial Intelligence. The Cape Canaveral Apollo Program Chronicles” av en Jim Oglesby som av titeln att döma utlovar bevis för att Apolloprogrammet följdes (förföljdes?) av ET och hans anhang. Men något sådant bevis fanns inte boken, bara en massa märkliga observationer som den gode Oglesby påstod sig själv ha haft.

Well, när boken var färdigläst så ringde en av utrikesredaktörerna från jobbet och undrade om jag kunde fixa underlag till en grafik om hur bränderna i Australien uppstår. Det blev till att kasta sig över telefonen för att hitta en brandingenjör med de nödvändiga kunskaperna eftersom jag hade rätt tajt med tid innan kursen skulle starta. Och sedan raka vägen till en grafiker som skulle göra själva jobbet.

Nå, nu blev det en grafik vilket ni kan se i dagens DN. Och en text om bränderna också.

Läste husorganet New Scientist på kvällskröken. Alltid massor av intressant läsning. Omslaget lockar med en artikel om hur våra hjärnor är gjorda för att skapa en gud. Den har jag inte läst än men räknar med många intressanta informationsbitar ifrån när det väl blir tid till det.

Istället fastnade jag för en artikel om miraklet på Hudsonfloden där (ni vet) en pilot lyckades landa för ett par veckor sedan efter att hans fått in ett gäng kanadagäss i motorerna. Artikelförfattaren konstaterade att detta inte var så ovanligt. Mellan 1990 och 2008 hade 103 plan lyckats krocka med dessa fåglar. Intressantare var att en del mindre luftburna djur också stod för en massa flygplanskrockar:

80 sköldpaddor, 146 skunkar och 33 vanliga hundar.

Nu får vi anta att dessa inte kolliderat med planen när flyget väl hade lämnat startbanan utan helt enkelt vandrat över den samma vid fel tidpunkt. Statistik är kul.

Nu drömmer jag om en korv med mos men äter knäckebröd och nötter. Inte så illa det heller.

PS: Grattis Stefan. 51 är också en ålder.