I dag erkände också det ryska försvarsdepartementet att det var ett misslyckat försök från en av deras ubåtar som orsakade gårdagens ljusfenomen över norra Norge och Norrbotten. ”Sådana här ljus och moln syns då och då när en missil går fel i de övre delarna av atmosfären”, sa den ryske försvarsanalytikern Pavel Felgenhauer till AFP. ”Nu fick åtminstone norrmännen ett vackert fyrverkeri”, tillade han.

Och ljust den här myggspiraleffekten, som syns på såväl bilder från Norge som Sverige efter gårdagens missil, har synts många gånger från Norrbotten under åren. På löpsedeln från Norrbottens-Kuriren ovan syns hur en sådan uppskjutning tedde sig från Luleå den 25 oktober 1983. På bilden har ett ögonvittne ritat in hur det hela såg ut.

För en stund sedan pratade jag också med Patrik Öhman i Kiruna som hade fotograferat gårdagens missilfenomen från en liten by söder om Kiruna samhälle. ”Jag var på väg från Puoltsa mot Kiruna och hade bara hunnit köra en kort bit när jag fick se ett ljus stiga från horisonten. Plötsligt började det spinna runt på något sätt och bilda ringar på himlen”, berättade han för mig.

Internationella medier har skrivit om missiluppskjutningen hela dagen. Teveshower har pratat om den eftersom det finns både bilder och filmer. Och mejlen har visslat fram och tillbaka från folk som vill veta – var det ett ufo? Vilket det alltså inte var. Det som hände i går påminde mycket om det vi fick uppleva på 70-talet och 80-talet då ryska raketuppskjutningar från den länge hemliga rymdbasen Plesetsk (världens mest använda rymdbas under tio år) lyste upp vår svenska himmel. Tusentals svenskar stod då förvånat gapande och förstod inte vad det var de såg. Inte UFO-Sverige heller – i början. Men snart fick vi de rätta kontakterna som följde de ryska uppskjutningarna och då kunde vi se att observationerna stämde på minuten med de ryska raketerna.

Själv startade jag dagen med lite UFO-Aktuellt-jobb och sedan iväg till Spånga för att lämna korrekturet till Stefan för genomläsning och en badmintonmatch. Som förresten slutade 2-2. Egentligen spelar vi ju bara tre set men eftersom det gick dåligt i de första två så skärpte jag mig i tredje och begärde sedan ett extraset som jag vann. Så kan man också göra när det ser mörkt ut.

Efter en del ärenden på stan åkte jag hem med lite mat till sjuke Niklas som ligger hemma med feber. Vi åt framför teven där Fritz Langs ”Dr Mabuse” rullade på en dvd jag köpte för ett par veckor sedan. Sedan var det bingen igen för Niklas medan jag gjorde ett tappert försök att skriva min sista artikel till UFO-Aktuellt. Det gick sådär. Störde mig själv genom att ringa upp Patrik Öhman ovan och sedan pratade jag med NSD:s Kirunakontor som mejlade mig en av hans bilder som vi nu kommer att trycka i nästa nummer.

Sedan ringde en forskarstuderande som skriver på en fil.mag-uupsats och ville ha hjälp med en bild från Hessdalen vilket jag mejlade henne på studs. Har pratat med en hel del annat folk och desutom hängt tvätt, störts av fiskbilen och lite annat. Men snart så…

Nå, det blev en artikel till slut. Men klockan har passerat midnatt som vanligt. Därför slutar jag. Det finns nämligen en del kvar att göra.