Utanför fönstret har snön vräkt ned under några timmar medan jag själv suttit inne och skrivit en artikel om den amerikanska rymdapan Ham som den 31 januari 1961 fick bana vägen för Alan Shepard några månader därefter. Det kommer att trevligt och sevärt program om Ham på teve i jul och jag har randat ihop en liten artikel om detta för DN:s tevetidning.

Har också fortsatt skanna ett tjugotal bilder ur Imjärvi-pärmen och är nu klar med den. Nästan anhalt blir alltså AFU.

Sedan har jag hjälpt en kvinna i Helsingfors som mejlade och undrade vad det var för konstiga märken (tecken) hon hade fått på sin motorhuv. Så här skrev hon i mejlet som kom in i går: ”Jag bor i Helsingfors och gick i kväll ut på gården var min bil stod som jag inte hade använt på hela dagen. Det har snöat så det låg ett ganska tjockt snötäcke över hela bilen. Jag började torka bort snön först från fönstren då jag hajade till. På hela motorhuven var ett stort mönster som nästan såg ut som en alien men gjort med mest raka linjer, någon mer böjd som formade hakpartiet. Man kan ju tänka att vem som helst ritat det dit. Det som förvånade mig var att linjerna var så ’symmetriska’, så exakta, så i så fall måste det vara gjort med någon stor form eller föremål. Det kan ju finnas en helt praktisk förklaring till detta.”

Minnesgoda bloggläsare kanske kommer ihåg Sigbrits motorhuv som jag skrev om den 27 mars och som hade just sådana här konstiga mönster. När jag visade denna för den finska damen så kunde hon direkt säga att det var den förklaringen som stämde in även här – alltså balkar under huven som vid ett temperaturomslag kan orsaka mönster.

Fick veta att UFO-Aktuellt är färdigtryckt och nu på väg till Enköping för att packas i kväll. Sedan skickas den ut i morgon och ska nå alla läsare till jul. Om Posten är oss nådig.

Det ringde en dam från Visby som ville veta lite mera om ufo efter att ha läst artikeln i söndagens Expressen. Pratade en god stund och kommer att posta ett provexemplar på tidningen så snart den når mig.

Tog mig ut en liten stund också för att posta kort och en bok till Jim. Men nu ska jag snart iväg på Semics julfest på Högloftet på Skansen.

/…/

Att ta sig till julfesten visade sig inte vara så enkelt. Snöeländet hade gjort pendeltågstrafiken minst sagt opålitlig. Bytet till buss vid T-Centralen tog sin lilla tid den också, inte minst sedan föraren inte fick någon avlösning utan vi fick gå av och vänta på näst buss bara efter ett kvarter. Men sedan gick det bättre. Vandrade genom snöflingorna upp mot Högloftet där många inte hade hunnit komma på grund av samma problem som jag själv. Pratade med lite gamla förlagskamrater och med Gunnar Wall, som jobbar på en ny bok om Palmemordet.

När jag stod där och drack min glögg ringde Mats Nilsson som var i Enköping för att packa UFO-Aktuellt (som kom från trycket i form av två lådor till mig precis innan jag gick) och berättade att kommunen bestämt sig för att sälja ufostugan där vi hållit till sedan många, många år. Och det så snabbt som möjligt. Vad det innebär för oss vet vi inte ännu. UFO-Sverige har ju våra stora utställning stående där, vi har hela tidningslagret med UFO-Aktuellt där och vi håller många av våra styrelsemöten där.

Efter samtalet med Mats var det dags att sätta oss till bords och i år råkade jag hamna vid ett riktigt kul och spännande bord. Till vänster om mig trollkarlen Fredrik Eklöv Cattani som underhöll oss med lite korttrick och trick med bollar. Mitt emot mig Göran ”K-spanaren” Willis som liksom jag är fanatiskt intresserad av den tidiga rymdfarten och som har skrivit böcker och gjort teve om den. (Han har också K-märkt minigolfbanan i Alhagen i Mariestad). Till höger om mig författaren Noomi Hebert, snett till höger författaren Lena Ollmark (med ett antal humorböcker på sitt samvete), lite mindre snett till höger en layoutare som ska vicka på DN i helgerna men vars namn jag för mitt liv inte kan minnas just nu (ska visst ha varit Anna Harvard fick jag veta senare) och snett till vänster framför mig Göran Willis son Martin, fotograf och prenumerant på UFO-Aktuellt visade det sig.

Vi hade med andra ord en hel del att prata om.

Efter att ha proppat i mig ett julbord, ost och godis så tog jag mig hem, vilket tog mer än en timma. Pratade med Håkan E en stund och med barnen som var uppe när jag kom. Men nu är det slut.