Tyckte att jag hade mycket att göra men det visade sig att jag hade ännu mer att göra. För sent i natt fick jag ett mejl från Philip Mantle i England om att jag måste lämna min spalt till en brittisk ufotidskrift som jag lovat skriva lite i. Så det var bara att sätta sig och börja randa. Slog mig ned i soffan med laptoppen istället för vid stora datorn eftersom det kändes mera fokuserat och fick i alla fall ihop nästan hälften av de 200 orden som ska ingå i spalten.

Men sedan var jag tvungen att börja ringa runt lite för att prata med anhöriga till Per Söderberg, FOI:s ufoansvarige som gick bort i förra veckan. Jag ville försäkra mig om att hans papper som hade med ufo och naturfenomen att göra inte kastades bort. Och det lovade de att inte göra.

Sedan stack jag till posten för att hämta ut tre stora paket som hade kommit. Helt oväntat dessutom. På vägen dit försökte jag fundera ut vad det kan ha varit som jag hade beställt men kunde för mitt liv inte räkna ut det. Nu visade det sig att paketen kom från Ole Jonny Brænne i Norge. Ole Jonny hade visserligen lovat att skicka mig ett kuvert med några rymdfrimärken men här kom det tre fullpackade paket med något annat. Trodde jag.

När jag öppnade paketen hemma i köket så fick jag mitt livs chock. Jag kan lugnt säga att det krävs ganska mycket för att få mig förvånad numera. Efter att ha ägnat några årtionden åt att undersöka uforapporter tror jag mig ha fått uppleva det mesta. Men det jag såg i paketen fick mig nästan att tappa andan. De var fullproppade med tusentals rymdfrimärken och förstadagsbrev från alla möjliga länder, inte minst från Ryssland/Sovjetunionen!

Nu skulle min buss gå bara en kvart efter det att jag börjat klippa upp kuverten så jag hann egentligen bara kasta ett öga på denna fantastiska samling innan jag var tvungen att rusa till bussen. Men jag ringde Ole Jonny och tackade honom så otroligt mycket för denna enormt fina gåva. Jag sa också att detta antagligen betydde slutetför UFO-Sverige eftersom jag nu måste tillbringa all min tid med att ordna samlingen och dessutom kommer att ruinera mig helt på nya albumblad 🙂

Fick mina nya långdistansglasögon i dag och det var som att ha hamnat i Lustiga huset på Gröna Lund att sätta på sig dem. Allt var snett och vint och ingen som helst avståndsbedömning funkade. Men jag vet ju att jag måste vänja mig så på med dem och så vidare till jobbet. Ett rent under att jag inte gick in i några träd på vägen genom Rålambsparken.

På jobbet blev det vulkanaska, terror i Bangkok och en sjunken oljerigg bland annat. Och så åt vi lite överbliven tårta från en avtackning i går plus ordinarie nyponsoppan som Åsa handlade på Vi.