I dag har vi börjat förbereda oss för tapetseringen. Sovrummet är tomt och Anneli har börjat spackla. Men det var lite pyssel att plocka ut sängen och rensa alla väggarna från saker. Nu ska det bli skönt att få nya tapeter eftersom de gamla hade bleknat på sina ställen och inte såg så fräscha ut längre. När Anneli spacklat klart så var det lagom att allt hade hunnit torka tills Niklas kom hem från skolan och kunde dra igång med slipmaskinen, något som han tyckte var kul.

Och så säger jag grattis till Anders Persson i Göteborg i dag. Anders har varit med i UFO-Sverige sedan början av 90-talet och är en kunnig och noggrann undersökare som har jobbat med flera stora undersökningar på Västkusten, runt sin hemstad Göteborg. Han om någon har lärt oss mycket om vittnens tillkortakommanden och ingen som har hört honom berätta om landningsbanan i skogen glömmer den lärdomen – besök alltid platsen innan du ger dig till att försöka förklara vad som har hänt.

Hans svaghet för punsch har vi lårt oss hantera liksom hans hans underfundiga förmåga att utmana folk genom att ställa saker på sin spets. Tack för alla goda debatter! Utan Anders vore UFO-Sverige bra mycket tråkigare och risken att vi skulle slappna av vore bra mycket större. Musikaftnar och solförmörkelsespaning i hans snart totalrenoverade hus i norra Bohuslän tillhör också de positiva minnen som jag gärna vill upprepa.

Har suttit vid datorn någon timma också för att jobba på boken efter det att jag ringt och grattat Anders.

På jobbet gick vi till La Barca eftersom Staffan, som jag brukar äta tillsammans med, var tvungen att ge sig ut på jobb. Det blev Gorgonzola Special som vanligt. Resten av kvällen skrev jag om superbomber, aska i luften och en blogg om en ny bok som heter ”Sveriges 100 märkligaste sevärdheter”. Och vad ska en person som bloggar om märkligheter göra om inte skriva om denna pärla som dessutom tar upp ufomonumentet i Ängelholm på tionden plats!

Våra tavlor på barnen har bleknat tapeten.