Ringde och pratade med Hilary Evans i förmiddags och han lät i alla fall piggare än förra gången jag slog honom en signal i början av sommaren. Hilary bor ju i ett stort och spännande hus i södra London där jag och Håkan E brukar få bo när vi åker till Storbritannien. Nu måste Hilary flytta och vi kom överens om att träffas i början av december för att diskutera vilka delar av hans samling ufomaterial som AFU skulle kunna ta hand om.

Senare i kväll fick jag ett mejl från en ufoorganisation, ska nog vänta lite med att säga vilken, i ett europeiskt land som ville att AFU skulle ta om hand en stor del av deras material. Det är bara att konstatera att AFU har blivit så känt och fått så god renommé att vi nu kan skörda frukterna av alla års arbete.

Allt detta har ju också en baksida. Det fina material som kommer in till oss måste tas om hand. Just nu har vi ett antal Fas 3-anställda som gör ett fantastiskt arbete ned att katalogisera, arkivera och skanna material. Men vi kommer att behöva ännu fler! Och då börjar det bli trångt i lokalerna. Och att hyra ytterligare en lokal kostar pengar.

AFU håller på att etablera sig som inte bara världens största arkiv när det gäller ufomaterial utan också det bäst organiserade. Men hur ska vi klara utgifterna den dag som inkomsterna blir mindre? Den saken måste vi självklart fundera på.

Vid 22.30-tiden i kväll ringde en kvinna från Bollstanäs som tillsammans med sin man och son hade sett fyra orangelysande klot som svävade fram under molnhöjd. Hon ringde Luftfartsverket som kopplade henne till Arlanda, kvinnan jobbade på ett flygbolag, men som också gav henne numret till UFO-Sveriges rapportcentral! Riktigt bra. Tyvärr svarade inte rapportcentralen vilket var mycket mindre bra givetvis. Turligt nog blev nästa instans, när inte Arlanda kunde förklara det hon sett, Dagens Nyheter. Och vem fick hon prata med här!

Det var inte svårt att förklara för damen att det de sett var ufoballonger. Jag lotsade henne till vår hemsida och visade henne bilder och film av dessa ballonger, vilket hon blev mycket nöjd med. Vi pratade en god stund och hon tackade så hemskt mycket för hjälpen.

På jobbet fick jag leta efter nyheter. Allt på teve handlade om påven i England och allt på byråerna handlade om sport. Roligast var en twittrare i Johannesburg som retar polisen och lite trist att Turkiet är på väg att dränka en två tusen år gammal stad under vatten. Jag, L-O och Staffan tröstade oss med att äta god mat på La Barca.

I morgon ska vi gå och rösta!