10 | juni | 2011 | Clas Svahns Blogg

I dag var det dags att gå på Johan Thorells studentfest. Johan och Niklas har känt varandra sedan dagis och hans familj och vår är goda vänner sedan länge. Men innan vi kom så långt så bestod dagen av två saker: Viasatringande – igen – och avfrostning av kylskåp.

Viasatringandet startade med att jag återigen hamnade hos den kille jag talade med senast. Den gången hade han gett mig rådet att koppla in en splitt, alltså en liten sak som delade upp signalen in till boxen i två vilket skulle få alla problem i världen att försvinna. Och i dag plockade jag upp splitten från Posten närjag ändå var tvungen att ge mig iväg till Barkarby station eftersom Niklas hade glömt sakerna som han skulle hänga runt Johans hals hemma.

För Johan gick ut trean i dag och tog studenten han också. Så Niklas och Loppe gav sig iväg till Solna för att vara med på utspringet. Kul eftersom grabbarna känt varandra nästan hela livet. När jag lämnat sakerna till Niklas var jag tvungen att åka och tanka. Anneli hade varnat mig för att hon glömt att fylla på så jag hade bara några ynka liter kvar, knappt, kvar i tanken när jag lämnade Barkarby. Åtta kilometer om jag skulle tro färddatorn.

När jag passerade Motordepån stod sträckan på 0. Alltså, inte ett smack kvar. Och då hade jag åtminstone tre kilometer till Jet. Så det var med andan i halsen och foten mycket lätt på gaspedalen som jag fortsatte till macken. Men fram kom jag och 54 liter fylldes i tanken.

Hemma igen hade jag börjat avfrosta kylskåpet och Markus såg till att allting gick som det skulle medan jag flängde omkring. Isen var tjock bakom panelen och den automatiska avfrostningen funkade inte alls. Men nu rann vattnet och jag vred ur trasan med jämna mellanrum.

Samtidigt slog jag en signal till Viasat för att se hur jag skulle få bild på teven. Splitten hade jag kopplat in efter att ha klippt till två antennsladdar så att signalen skulle dela sig på rätt sätt. och se! Då gick det att klicka okej på den knapp som skulle ta mig vidare in i menysytemet. Men kom det någon bild? Icke!

Så det var bara att ringa. Och det var då jag fick tag på samma kille som jag talade med i torsdags igen. Det kan inte vara alltför många på Viasats support. Den här gången slutade det med att kille lyckades slå ut båda våra teveapparater. Både den som gick till nya boxen och den som gick till gamla. ”Vänta till klockan 15, då har du b ild igen”, sa han. ”jag tvivlar”, sa jag vis av tidigare samtal.

Givetvis kom det ingen bild klockan 15 så jag ringde igen och den här gången fick jag tag på en kille vid Namn Niklas som gav mig en timmes telefonsupport. Och faktiskt så fick han bild på båda apparaterna sedan jag bytt box också på den gamla. Så nu funkar teveapparaterna igen. Visserligen lyckades han inte lösa den trådlösa kontakten mellan internetboxarna så där har vi fortfarande en sladd, men ändå. För att vara Viasat var det en succédag.

När Anneli kom hem fortsatte vi med avfrostningen innan det var dags att gå till Johan och hans studentfest. Och den var trevlig och slutade inte förrän framåt 23, men då hade givetvis Johan själv och hans kompisar, inklusive Niklas, hunnit dra in på stan till en studentfest.

Själv satt jag och pratade med en kille som jobbade med svenska OS-landslaget i friidrott och sedan rätt mycket med Johans bror Andreas. Men också en hel del med Johan själv som nu ska ta ett år med arbete innan han funderar på vidare studier. Kanske något inom dataprogrammering. Markus gick hem efter några timmar men Anneli och jag hängde alltså kvar till 23-snåret.

Har också vunnit några budgivningar på Ebay. Bland annat ett antal Apolloastronauters autografer och några Skyttelastronauters plus Werner von Brauns i ett antal budgivningar. Lade mina sista bud innan vi gick till Johans fest och var osäker på hur det skulle gå men vann faktiskt de flesta av dem. Ingen av dem lika dyr som ett original av Neil Armstrong som ligger mellan 2.000 dillar och 7.000 dollar. Det är dyrt.

Men nu ska jag sova.

Storebror Andreas överlämnar ett paket.

torresstudent_01