Eftersom jag ska till Göteborg och hålla föredrag på torsdag så har jag suttit en stund och förberett detta. Använder en gammal power point som grund men gör alltid förändringar, nya tillägg och en del omkastningar. Det finns alltid utrymme för att putsa och ändra så att allt ska fungera bättre. Slog också en signal till vaktmästaren i Örebro för att stanna till där på vägen ned på torsdag. Då kan jag få se de lokaler där vi ska hålla årets riksstämma och utställning. Alltid bra att ha varit på platsen innan vi kommer dit.

Har också skrivit ett antal mejl till ufologer i England och USA som jag behöver få svar ifrån. Och värvat Theo Paijmans som internationell rådgivare till AFU.

Eftersom Niklas kom hem tidigt så pratade vi en stund. I skolan hade han fått en uppgift att ta bilder till två rubriker ur DN. Den ena handlade om människor som inte lät sig nedslås av kylan. Eftersom ett gäng dagisbarn höll på att åka pulka för fullt längre ned på gatan så föreslog jag att han kunde gå dit och det nappade han på. Eftersom jag vet att det kan vara känsligt att fotografera dagisbarn så bad jag Niklas att förklara för fröknarna att han bara gjorde det för ett skolarbete och att bilderna inte skulle publiceras.

Men snart kom Niklas tillbaka, lätt sur och förbryllad. När han pratat med personalen hade de sagt till honom att han inte fick ta några bilder utan att ha fått tillstånd från barnens föräldrar först. Han hade också fått numret till Orionstugans chef som han ringde och fick samma svar ifrån.

När han kom hem ringde jag chefen på Orionstugan som svarade mig på samma sätt som Niklas. När jag frågade henne vilken lagparagraf hon grundade det beslut på som skulle kunna stoppa en persons grundlagsskyddade rätt att ta bilder på allmän plats så upprepade hon bara vad hon redan sagt. Till slut fick jag namnet på hennes chef, Margareta Forslund, skolchef i Järfälla.

Margareta visade sig lika illa informerad och försökte förklara hur personalen måste skydda barn som kanske hade skyddad identitet eller var utsatta på annat sätt. Till slut lovade hon att någon som var mera insatt skulle ringa mig vilket den biträdande skolchefen Margareta Odstam gjorde när jag stod på tunnelbanan på väg till jobbet.

Margareta hade mera pejl på läget. Visserligen ville också hon få mig att förstå behovet av att skydda utsatta barn och det hade jag inga problem med. Men jag frågade henne om det i så fall inte var oansvarigt av förskolan att ta ut dessa barn utanför skolans grindar om de nu kunde råka så illa ut. Dessutom hade Niklas berättat vem han var och vad han skulle ha bilderna till så personalen kunde ju ha bett de barn som de ville skydda att sluta åka pulka i tio minuter i så fall.

Nå, Margareta erkände att personalen gjort fel. Någon rätt att hindra någon från att ta bilder på allmän plats hade de givetvis inte. Hur de nu kunde tro det. Jag sa då att jag förutsatte att kommunen skulle informera alla sina lärare om vad som egentligen gäller.

Hur kunde det bli så här? Hur har det kunnat gå så långt att personal i kommunen tror att de kan bestämma över vad andra får göra på allmän plats i samma kommun? För mig känns det som rena Öststatsmentaliteten. Nu lovade Margareta Odstam att informera om detta på konferenser och på annat sätt och själv lovade jag att ringa tillbaka om en vecka för att se hur det hade gått. Men så fort skulle det nog trots allt inte komma att gå lät hon mig förstå.

Det väntar faktiskt värre bakom knuten. I ett lagförslag som diskuteras just nu vill Beatrice Ask förbjuda all fotografering som kan verka kränkande på allmän plats utan den fotograferades tillstånd. Vilket skulle innebära att ingen längre kan ta bilder på en vanlig badstrand.

På jobbet väntade knivskärningen i Angered, en kameraövervakning av personalen på Hemköp i Östersund och en lavin i Tänndalen där en man skadades mycket svårt. Knivskärningen var hemsk, en tioårig flicka blev skuren i halsen av en dåre, något som givetvis inte hindrade en mejlare att framåt kvällen kalla den drabbade för ”blatte” och ägarna av DN för ”mina judiska ägare”. Det är fullkomligt fantastiskt vad en del läsare häver ur sig när de mejlar. Det kan helt enkelt inte står rätt till hos en del av dem. Desto gladare blir man när det kommer tips och påpekanden som faktiskt leder någon vart. Och de är trots allt i majoritet.

I dag blev det ett besök på Scoopet eftersom maten där var ätbar. Köttbullar och stuvade makaroner. Men eftersom jag höll på att intervjua en informationschef på Hemköp så kom jag iväg sent och missade nästan att backa. Fick ropa åt personalen att inte stänga dörren och sedan be dem ta fram grytan med makaroner som de just ställt undan. Matro är kanske inte man tänker på i första hand.

Snart dags att gå hem. I morgon fyller Rickard Andersson 40 år! Eller var det 27?