Förmiddagen har jag och Anneli ägnat åt att köpa klinkers till golvet i hallen och tapeter till samma utrymme. Så vi trotsade den subtropiska värmen (23 grader!) och satte oss i bilen för att handla, först på Bauhaus och sedan till tapetbutiken i Jakobsberg. Och det ska nog bli fint när de väl kommer på plats.
Jag har också börjat tömma garaget från diverse skräp för att hantverkarna som ska jobba med vår hall ska ha någonstans att ställa sina saker om de behöver ett utrymme för det. Det blev en tur till soptippen tillsammans med Markus som var bärhjälp. Det ska också sägas att Niklas var den som hjälpte mig att fylla bilen. De hjälper till pojkarna när man ber dem. Ibland kanske man måste göra det två gånger.
Har varit i kontakt med folk i England i dag och det verkar som att vi kommer att få lite fler rapporter från Bufora att skanna in. Det finns nog rätt många uforapporter från just Bufora kvar på olika händer runt om i England. Skulle ju vara roligt att få in så många som möjligt innan det är dags att lämna en ny sändning till organisationen nästa år.
Plockade upp ett paket från Safe Album med lite fler frimärksfickor och tomma album också. Bra, eftersom jag inte kunnat sätta in något på rätt länge nu. Fast katten vet när jag ska ha tid att jobba med samlingen. Agendan är rätt full med annat just nu.
I dag var det dags för IOK att utse arrangörsstad för sommar-OS 2020 och när det handlar om sådana saker blir jag ofta inkopplad. För då gäller det att skriva en text på kort tid som sedan kan användas av papperstidningen där en redigerare kanske bara har några minuter på sig att fixa in texten på sidan. Och så blev det. Beslutet offentliggjordes bara minuter före Sportens deadline så för mig var det bara att skriva en text så snabbt det någonsin gick.
Hemligheten är givetvis att förbereda den för att bara lägga till rätt namn när IOK lämnar sitt beslut. Tokyo blev det och det hann vi alltså få med i tidningen från och med den tredje upplagan. På nätet byggde jag och sportredaktören Sujay sedan ut texten flera gånger.
I kväll registrerade jag mig på Instagram. Något jag egentligen inte hade tänkt göra. Men eftersom jag skrev om en nazistdemonstration i Umeå och hittade en bra bild tagen av en Instagramfotograf så ville jag skriva till honom för att få använda bilden. Enda sättet var att själv gå med.
I samband med att jag skrev om nazisterna i Umeå intervjuade jag en polis, en förundersökningsledare, där som var en mycket positiv bekantskap. Till skillnad från många andra som man stöter på som uppringande journalist gav han sig tid, svarade på det jag frågade om och bad mig återkomma om det han inte visste just då, bara för att någon timma senare verkligen kunna svara. Heder åt sådana yrkesmän.
Eftersom Staffan var tillbaka igen efter en ledig dag i går så fick jag matsällskap till Lilla Asien, där det blev buffé.
Näst sista dagen på passet i dag.
