Gick raka vägen till datorn utan att passera köket och satte mig och jobbade med ett kapitel om det så kallade Lövåsenfallet utanför Vilhelmina som inträffade den 4 mars 1967. Jag har sedan tidigare intervjuat samtliga inblandade som en vinternatt för snart 50 år sedan såg två ovanliga föremål på himlen. Avlånga och mörka men tydligt avtecknande sig mot den av norrsken upplyst natthimlen. Ni kan se en av vittnenas teckning av det ena föremålet här ovan.
Jag slog en signal till mamman, Elsa Söderström, i familjen och det visade sig att hon fortfarande bodde kvar i huset 88 år gammal. Pratade också som hastigast med ena sonen som var på besök.
Har också ringt och pratat med den norske fallskärmshopparen och skydivern Anders Helstrup som tog den där spektakulära filmen av en meteorit som jag länkade till i går. Ni kan se filmen lite längre ned i bloggen igen. Inte helt oväntat berättade Anders att han blivit totalt nedringd av folk från en lång rad länder, inte minst USA men också många ute i Europa och ända från Australien.
När jag frågade honom när de först hade upptäckt stenen på filmen så berättade han att det hade de gjort redan fem minuter efter det att de hade landat. Förklaringen till att de över huvud taget hade lyckats få syn på den var att sekunden efter så passerar hans kamrat en bit längre bort och det var just den sekvensen de ville titta på. Då märkte de att något svischade förbi.
Filmen var tagen strax efter klockan 14 den 17 juni 2012. Sedan dess har de försökt att hitta stenen men utan att lyckas men har räknat fram ett område 150 gånger 150 meter ungefär där den borde ha slagit ned. Om någon länkar till filmen ska ni ange copyright: Anders Helstrup/Dark Flight.
Har också fått nästan allt korrektur från Stefan också och fört in det. Dessutom skickade Simon Josefsson sin nya illustration till min artikel om hur en Airbus i somras var nära att kollidera med ett ufo över södra England så nu är allt på plats. Ett par annonser och lite mera korrektur så är jag klar.
Pratade en stund med den gamle ufologen Sven Schalin också. Det visade sig att han är lika gammal som Elsa Söderström, 88 år. Han var glad att jag ringde och sa att det var lägligt eftersom han hade börjat fundera på att avveckla sitt material. Så nu har jag skrivit ett brev till Sven som ska börja plocka ihop saker som ska till AFU.
När Anneli kom hem åkte vi och storhandlade, hyrde en film och sedan brände vi entrecote och pommes med ett gott vin till oss alla fyra.
Niklas berättade att min artikel om ”Tanten med väskan” blev den tredje mest delade artikeln i Sverige den här veckan. Lite kul.
Framåt kvällen kom Niklas kompis Ludde och vi satte oss i soffan med filmen ”Prisoner”, inte så munter men spännande.