Gick upp vid 10-snåret, något senare var det kanske till och med, för att fortsätta förbereda kursen nästa helg. Hann göra klart mitt föredrag om misstolkningsfenomen men har en del annat att fixa innan det blir dags att åka till Föllingen hotell nästa fredag. Ett problem är att mina power pointar inte sällan tappar en del av sina filmlänkar när jag lägger över dem från min stationära till min bärbara dator. Känns onödigt och ger en del merarbete.

Sedan blev det lunch med familjen inna det var dags att ge sig ut i regnet mot bussen. Familjen hade då varit ute en sväng i trädgården för att plocka lite äpplen. Gott om dem i år, nu är det bara att hoppas att de är goda också.

Pratade med Sven i Falköping en stund också. Sven ringer då och då och han vill gärna att jag kommer ned och träffar honom snart. Nu lär det tyvärr dröja till en bit in i november. Kalendern och jag är inte alltid så bra kompisar.

Ringde också Sigurd Damm som är ufointresserad och medlem i Raëlianska religionen. Vi träffade i augusti 2006 då jag var hemma hos honom på Ekerö. Sigurd ville ha hjälp med att köpa två böcker av George Adamski och genom några samtal och mejl så kunde Carl-Anton till slut hjälpa honom med den saken.

På jobbet blev det en lätt problematisk start då jag upptäckte att jag glömt mina terminalglasögon (tillika läsditon) hemma. Som tur var ställde Niklas upp och körde till DN med dem med kort varsel. Utan dem hade jag helt enkelt inte kunnat jobb.

Det har som så ofta blivit en del diskuterande kring ufo på Facebook. Jag försöker delta när jag har en stund över, åtminstone i de trådar där jag kan ge förstahandsinformation eller en vettig åsikt. Oftast är jag ensam från UFO-Sverige, med undantag för Jennie B som är ett mycket bra stöd med länkar, inlägg och gillanden. Men övriga verkar ha stängt av sina datorer för gott och jag ser dem i princip aldrig ge uttryck för vare sig tyckanden, påståenden eller fakta.

Denna tystnad på Facebook är ett problem för UFO-Sverige som jag faktiskt inte ser någon lösning på.

En av de diskussioner som jag förde i kväll handlade om det klassiska så kallade Kinnekullefallet som jag undersökte när det inträffade i augusti 1974. Jennie lyckades hitta en sex år gammal Svenska Dagbladet-artikel där jag var intervjuad om detta och den är fortfarande bra läsning.

Jobbkvällen innehöll lite fotboll också. Kunde ha ett halvt öga på teven där Sverige genom två turliga mål vann EM-kvalmatchen mot Liechtenstein med just 2–0. Varför blir man så sällan imponerad av det svenska fotbollslandslaget?

Mat blev det också, i kväll på La Barca där det bjöds panerad rödspätta. Helt okej. Staffan åt pizza. Våra små sittningar är i alla fall alltid ett trevligt avbrott i arbetskvällen.

Kvällen innehöll också en intervju jag gjorde med den kapten på det finska forskningsfartyget som utsattes för ryska flottans närmanden i september. Hon berättade för mig vad som hänt och hur hon upplevde situationen. Den finska besättningen blev inte särskilt upphetsad medan de svenska forskarna blev oroliga och tyckte att det var en otäck incident.

– Vi är nog vana och blev inte så skärrade, sa Satu af Ursin som kaptenen heter.

Dagen slutade 01 då jag tog taxi hem. Nå, den slutade väl egentligen vid 02 då jag räknar med att komma i säng.