Frukosten på Lilton är inte någon stor variant utan liten som namnet på hotellet antyder, men god. Och den intogs i receptionen i väntan på att klockan skulle bli 09.30 och jag skulle visa vägen till Gläntan med stort G dit Victoria aldrig haft möjlighet att åka tidigare.

Gläntan är givetvis den plats där Gösta Carlsson hade sitt påstådda möte med ett landat rymdskepp den 18 maj 1946 och som jag skrev boken ”Mötet i gläntan” om 1996 och som nu finns i en uppdaterad upplaga.

Och det var roligt att konstatera att upprustningen märks. Men kallt var det och det var inte utan att jag saknade mina handskar som blev kvar i Järfälla och halsduken som blev kvar i bilen.

Medan vi vandrade omkring där var Niklas uppe och flög med sin kamrat Ludde och hans flickvän, båda på väg att bli färdigutbildade piloter. De hade lyft från Ljungbyhed och var sedan ute på en 45 minuter lång tur över Helsingborg och Ängelholmstrakten i det kanonfina vädret.

Överenskommelsen var att vi skulle plocka upp Niklas på Ängelholms flygplats där de skulle lämna av honom och det gjorde vi också vid 12-snåret.

Men innan dess hade vi tappat bort Mats, Rickard, Gunnar och Victoria som hade mycket, mycket snålt med bensin kvar i tanken redan när vi åkte ut till Gläntan. Därför körde vi före dem och skulle ta vägen till närmaste bensinstation på vår väg tillbaka från besöket där. Plötsligt såg jag inte den vita Volvon i backspegeln längre och trodde i min enfald att de hade svängt av sedan de sett en mack i närheten.

Så var inte alls fallet. När vi stod ute vid flygplatsen och väntade på Niklas ringde telefonen och Rickard kunde berätta att de fått bensinstopp alldeles bredvid brandstationen. Vad värre var var att bilen inte ville starta trots att en löpare skickats ut till närmaste bensinstation, kanske 400 meter bort, och tanken fyllts på.

Jag letade upp numret till närmaste bärgare och gav det till Rickard och så snart Niklas landat (mycket nöjd med flygfärden där han själv fått spakat en stund) åkte vi in till stan för att vara kamratstöd åt de drabbade. Och kanske hjälp.

När så Falk dök upp skickades jag och Carl-Anton iväg för att köpa startgas vilket vi gjorde på samma mack som bensinen inhandlats på men bärgningskille fick ändå inte liv i Mats gamla vrak.

Efter en god stund beslutades att bilen skulle bärgas till en reparatör i Munka-Ljungby och vi kunde fortsätta mot Nyköping och Stockholm, 90 minuter sena.

Senare visade det sig att det var bensinpumpen som pajat och att Mats, Gunnar, Rickard och Victoria fick bo ännu en natt på Lilton i väntan på att bilen skulle kunna lagas i morgon.

Själv stannade vi till på första bästa McD för en burgare innan vi körde i solskenet mot norr.

För att roa oss själva lekte vi en utökad variant av 20 frågor där antalet frågor kunde bli hur många som helst, riktigt kul!

Till slut var vi i alla fall i Nyköping och kunde lämna av Carl-Anton vid 18-snåret och sedan var det Jennies tur i södra Stockholm och sist Niklas som gick av på Stora Essingen där han bor. Vi kunde konstatera att helgen var riktigt bra – förutom mats bil då.

Själv kom jag hem 19.40-tiden och då hade Anneli lagat en festmåltid. Perfekt avslutning på dagen. Plus ett avsnitt Arkix X också.

120 milaturen var slut.

På plats vid monumentet igen.

Texten över ingången till Wegeholms fågelreservat och ufomonumentet är inte lätt att ta bild på…

…men en ny skylt finns också och den är lätt att läsa.

Själva monumentet saknar ännu de blå imålade ”fönstren”.

Bakom monumentet den tall som Gösta påstod hade skadats av farkosten.

En bekymrad skara – Gunnar, Victoria, Rickard och Mars.

Finns svaret under huven eller inne i bilen?